Jag vill också bli ny partisekreterare i MP

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-12-22

Årets lobbyist Helene Öberg: Demokrati som organisationsidé

Att komma ut som den sista bland en mycket stor mängd kandidater till jobben som språkrör och partisekreterare för Miljöpartiet de gröna är inte helt okomplicerat. Jag inser problemet att få läsarens intresse. Rollen som jag accepterat att bli nominerad till, partisekreterare, är dessutom det medialt mindre intressanta uppdraget.

Inte desto mindre finns det saker som skulle behöva sägas om partisekreterarrollen och om kopplingen mellan den gröna idévärlden och hur vi organiserar vårt parti.

Miljöpartiet de gröna är ju inte ett parti som andra, vi har tätare kongresser, vi har ingen partiledare, vi har en öppnare debatt, bredare beslutsprocesser och mer fristående lokalavdelningar. Detta gör med nödvändighet att partisekreterarens roll också blir annorlunda.

Ansvaret för kontakter inom partiorganisation, organiseringen av kampanjer och medling av interna konflikter är ytligt sett liknande, men omständigheterna är väsensskilda.

Vi i Miljöpartiet har hittills lyckats väldigt väl med att kombinera demokratin som idé och grund för organisationen med ett tämligen snabbt politiskt fotarbete. Vi har i vårt samarbete i riksdagen med socialdemokraterna 1998-2006 gjort uppgörelser om 15 vår- och höstbudgetar och utgjort en del av ett väldigt stabilt regeringsunderlag, samtidigt som vi fortlöpande internt lyckats hantera mängder med politiska beslut på kongress- och till och med medlemsnivå utan att tappa tempo.

Detta kan vi vara oerhört stolta över. Vi har lyckats bevisa att demokrati och handlingskraft kan gå hand i hand, att beslutsmässighet för partiets företrädare i riksdagen inte behöver betyda att interndemokratin och interndebatten måste stryka på foten. Vi har en hög kompetens både gällande en fungerande interna demokrati och gällande regeringsarbetet.

Det är detta som är den grund som nu måste bevaras och utvecklas även när Miljöpartiet växer.

Skälet till att partisekreteraren i Miljöpartiet väljs och inte anställs är att posten på detta sätt har ett politiskt innehåll.

Partisekreteraren är inte enbart en administratör, utan måste också vara bärare av en grön idé.

För mig är det tron på människan som är grunden för denna idé, för den gröna demokratisynen. Det gäller för mänskligheten som helhet som för vårt eget parti. Det är underifrån som kraften och idéerna alltid kommer, det är detta vi försöker kanalisera i vårt eget parti.

Jag letar efter ett bra ord för detta, men hittar bara ”empowerment”, det engelska uttrycket för att känna makt över sitt eget liv. Det är ju detta som är den egentliga grunden i all demokratitanke: Att människor ska kunna vara med och ta ansvar för vårt gemensamma samhälle. Gröna idéer handlar väldigt mycket om ”empowerment”.

Det är detta som också är min egen grund. Jag har själv arbetat de senaste åren inom två rörelser som i grunden handlar om människors möjligheter, chef inom nykterhetsrörelsen och som generalsekreterare för Makalösa Föräldrar, en organisation för ensamstående föräldrar.

Och nu tänker jag bli personlig: För mig är sociala frågor som bostadsbrist, barnomsorg och arbetsmarknadsfrågor inte enbart saker som rör mänsklig vardag och mänsklig värdighet, det handlar också om att skapa den nödvändiga fasta mark människor måste ha under fötterna för att orka lyfta blicken och delta i världen omkring sig. För mig är det basen i den gröna, humanistiska synen på samhället.

Det är också detta som måste vara den idémässiga grunden för den partiorganisation vi skapar. Makalösa Föräldrar har de senaste åren blivit kända som en aktiv lobbyorganisation, men detta hade inte varit möjligt om vi inte samtidigt arbetat hårt med att skapa en närhet mellan de olika nivåerna och delaktighet i besluten inom organisationen.

Det är detta arbete, och det synsättet som jag känner harmoniserar så väl med hur vi försökt bygga miljöpartiets riksorganisation.

Jag sitter inte inne med alla svaren på hur vi bäst utvecklar vår organisation och det bör jag heller inte göra. Hos de gröna är det partiet som skapar partiet. Däremot har jag både en stark vilja att delta, och en vision för hur det ska ske. För mig är processen viktig.

Den ömsesidigt stödjande funktionen mellan lokalavdelningar och riksorganisation är viktig. Partisekreterarens uppgift är delta i denna, att fånga in de goda idéerna och se till att de blir verklighet.

Målet är valet 2014. Fram till dess måste vi parallellt forma och sprida vår politik och bygga och förstärka vår organisation. Jag har verkat några år utanför partiorganisationen med just organisering av ideella rörelser och tror mig ha många bra och nyttiga erfarenheter att ta med mig tillbaks. Men framförallt vill jag nog säga som Gustav Fridolin: En av mina viktigaste egenskaper är att jag tror att den matchen kan vinnas. Och jag tror att vi kan vinna den utan att förlora de egenskaper som gör oss unika.

Helene Öberg
Kandidat till ny partisekreterare Miljöpartiet