Jag ser erfarna poliser som helt tappat hoppet
Advokat: Allt färre grova brott leder till fällande dom eller ens till åtal
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-11-09
DEBATT. Hårdare tag mot brottsligheten, fler poliser och höjda straff skanderar politikerna. Mot bakgrund av de åtgärder som hittills vidtagits ser det dock ut att bli tomma ord om inte polisyrket görs mer attraktivt.
Som försvarsadvokat möter jag dagligen poliser som huvudsakligen utreder grova brott och det jag ser oroar mig. Skickliga, erfarna poliser är uppgivna. De har tappat hoppet och lusten att göra det som de egentligen brinner för.
De senaste åren har det grova våldet i framförallt förorterna eskalerat kraftigt samtidigt som polismyndigheten drabbats av massuppsägningar. Allt färre grova brott leder till fällande dom eller ens till åtal. Förundersökningar läggs ned av polis utan åtgärder, hamnar i en hög eller läggs ned av åklagaren då det av olika skäl inte finns tillräckligt underlag för ett åtal. Det ena ger det andra. När brottslingarna märker att det ur en polisiär synpunkt i princip är riskfritt att begå grova brott så ger ju ett hot om höjda straff knappast någon avskräckande effekt.
Det behövs tveklöst fler poliser för att komma till rätta med alla de problem som svenskt rättsväsende står inför. Varje förundersökning som läggs ned på grund av bristande resurser är olycklig för rättssamhället. Bakom nedläggningsbeslutet, bortom statistiken, finns brottsoffret som tvingas leva i ovisshet, en gärningsman som kan fortsätta begå brott utan att straffas och risken att medborgarna tappar tilltron till polismyndigheten.
År 2016 kunde platserna på polishögskolan inte fyllas eftersom det inte fanns tillräckligt med kvalificerade sökande. För att lösa rekryteringsproblemen sänktes antagningskraven på de sökande, bl.a. avseende begåvning och personlighet. (Se SR Ekot ”Sänkta begåvningskrav för poliser”, 13 juli 2016). Effekten blev att fler sökande med lägre teoretisk förmåga och sämre problemlösningsförmåga klarade det aktuella testet. Tanken bakom är obegriplig, särskilt som dagens polis inte är någon batongviftande Kling & Klang-typ som stoppar fickstölder utan i många fall ska lösa avancerad brottslighet där kriminella blir allt mer professionella i sin yrkesutövning.
2017 var det 8 000 sökande till 800 platser på polishögskolan. Trots de sänkta begåvningskraven var det endast 705 som ansågs lämpliga att antas till utbildningen. När terminen började var det endast 649 som inställde sig (DN ”För få utbildas till poliser”, 20 januari 2017). Att inte ens lyckas fylla 800 platser med sänkta krav visar att polisyrket inte ses som ett framtidsjobb.
Lösningen på problemet inom polisen handlar dock inte bara om att fylla på underifrån, utan även behålla de som redan finns i verksamheten.
Polisförbundets rapport ”Högre polislöner – en samhällsfråga” som kom ut den 1 november 2017 är skakande läsning. Novus Opinion har på uppdrag av Polisförbundet frågat 2107 medlemmar vilka som var de fyra viktigaste faktorerna för att stanna kvar i yrket. Nio av tio poliser svarade högre lön. Nästan sex av tio (58 procent) poliser svarade att de söker andra jobb utanför polismyndigheten.
Att erfarna poliser säger upp sig från polismyndigheten och går till den privata sektorn eller andra mer välbetalda tjänster visar att det inte räcker med ett kall. Ett kall betalar inte räkningar och dämpar inte frustration hos varken den enskilda polisen eller dennas anhöriga.
Med rejält höjda ingångslöner och kraftigt förbättrad löneutveckling för utredare och poliser i yttre tjänst skulle polisyrket på ett enkelt sätt bli lockande även för de som har möjlighet att välja andra, idag mer välbetalda yrken. Att locka de som presterar i den högre delen av skalan på antagningsproven istället för att tråla efter bottenskrapet måste väl ändå vara målet om man vill lösa brott?
Som läget är nu har vi inte tid att vänta till efter valet med att låta avtalsrörelsen lösa lönefrågan. Staten är ensam arbetsgivare för polisen. För att stoppa det fria fall som polisen befinner sig i gäller det att agera nu för att rätta till det som borde ha gjorts för länge sen.
Martin Cullberg, Advokat
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.