FP:s nya förslag är populistiskt och antiliberalt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2012-06-12
Avhoppad folkpartist: Partiet riktar uppenbart in sig på att få gillande från ”etniska svenskar mitt i livet”
Likt ett självspelande piano återupprepar Folkpartiet sin gamla nötta slagdänga ”Hårdare tag mot invandrarna”. Med ”Språktest för medborgarskap” som refräng hoppas man återerövra det svenska folkets hjärtan och öron. För det kan väl knappast vara så att man hoppas på invandrarnas röster för det integrationspolitiska förslag som man lagt fram på DN-debatt den 12/6.
Med en rad åtgärder som mynnar ut i en restriktivare tolkning av våra socialförsäkringsregler för invandrare, än för etniska svenskar, skuldbeläggs en stor del av Sveriges befolkning. Helt klart riktar man in sig på att få gillande från ”etniska svenskar mitt i livet”, för att använda den Alliansledande statsministerns slagkraftiga benämning.
För varför skulle det annars behövas särbehandling av en minoritet?
Som nationell integrationspolitisk samordnare i FP var jag med när valanalysen gjordes efter valet 2002. Partiet gick på några veckor i valets slutskede från 3,9 procent i opinionen, till 13,3 som valresultat. Valanalysgruppens slutsats var att förslaget om ”språktest” var det avgörande.
Av den anledningen försökte partiet återupprepa bedriften i valrörelsen 2006, genom att göra språktestet till huvudnummer i en integrationspolitik som signalerade hårdare tag mot invandrare. Detta ledde tvärt emot vad man väntat, till att partiet tappade hälften av sina väljare och backade till 7 procent. I detta års eftervalsanalys framkom att de väljare som hoppat av FP inte längre kände igen sitt mjuka socialliberala parti, utan istället gick till Centerpartiet.
Sabunis famösa uttalande som integrationsminister i valet 2010, ”om det är någon som tänkt rösta på Sverigedemokraterna och röstar på oss i stället så är jag glad och tacksam”, gjorde knappast saken bättre och partiet backade ytterligare (Expressen den 23/8).
FP är det parti, som med sin hårda retorik mot invandrare, krattat mest i manegen för de främlingsfientliga Sverigedemokraternas entré i riksdagen, vilket förklarar att partiet är nummer två i favör bland SD:s riksdagsledamöter.
Trotts väljarras och en massiv kritik, från så väl borgerliga ledarskribenter som den politiska oppositionen, försöker alltså FP återvända sitt gamla paradnummer ”språktestet”.
Att Björklund, Sabuni och Ullenhag kastat ut FP:s traditionella socialliberalism är de väl ingen längre som tvivlar på. Men problemet för FP, som går kräftgång på runt 5 procent i opinionen, kanske kanske bäst illustreras med en episod från valrörelsen 2006.
I en debatt på pressklubben i Stockholm mellan Sabuni och Vänsterpartiets Kalle Larson fick Sabuni frågan, ”var i liberalismen hittar ni stöd för åtgärder som hårdare tag mot invandrare?”. Efter en stunds betänketid svarade Sabuni, ”var och var? Vi tycker att det är liberalt”.
Där i ligger Folkpartiets större problem. Partiet har tappat sina historiska rötter och tagits över av tyckande och opportunism. För var vad är väl liberalare än likabehandling. Folkpartiet borde istället för att särbehandla människor, försöka komponera en sång som berättar om människans frihet, jämlikhet och broderskap.
Mikael Trolin