EU:s strategi för barnen:
Margot Wallström: Barn som far illa är ett ökande problem inom EU – men det görs för lite
Samma vecka som vi nåddes av de tragiska nyheterna om morden på de belgiska småflickorna Stacy och Nathalie fattade EU-kommissionen beslut om en strategi för barns rättigheter. Det var en sorglig slump, för strategin hade förberetts under lång tid, men visade på ett brutalt sätt behovet av att ta gemensamt ansvar för barnrättsfrågorna.
Av världens 2,2 miljarder barn lever 94 miljoner i EU. Våld mot barn är ett ökande problem inom EU. Från våld inom familjen och i skolan, till barnslavhandel och sexuell exploatering inom turism och pornografi. Det är barnen som löper störst risk att hamna i fattigdom om vi ser till hela den europeiska befolkningen. Risken är 20% större för barn jämfört med 16% för vuxna.
Barn i fattiga familjer och barn som inte kan leva med sina föräldrar, liksom barn som tillhör utsatta minoriteter, exempelvis romer, är särskilt drabbade av diskriminering, utanförskap och fattigdom.
De här barnen är också en målgrupp för den ökande främlingsfientligheten och rasismen i Europa. Detta bryter mot FN:s barnkonvention som stadgar att barn skall garanteras vissa grundläggande mänskliga rättigheter.
De flesta barn, 85%, lever i utvecklingsländer. Där finns också merparten av de barn som dör före fem års ålder, av undernäring, av brist på rent vatten och av sjukdomar som egentligen är lätta att bota.
Barn i Sverige har ofta en mycket god hälsa och rankades i en hälsogranskning av Världshälsoorganisationen WHO år 2002 bland de främsta länderna i världen. Men vi har fortfarande lång väg att gå innan barns rättigheter tillvaratas överallt, även i Sverige och övriga Europa.
EU är en betydande global aktör och kan använda sin tyngd och sitt inflytande för att påverka både den inhemska och den internationella dagordningen och sätta barns rättigheter främst.
EU kan föra fram och stödja barns behov genom att hjälpa medlemsstaterna exempelvis genom gemensamt erfarenhetsutbyte med goda exempel. Redan idag behandlas barns rättigheter inom flera olika politikområden i EU, exempelvis i arbetet mot människohandel och barnarbete och i EUs riktlinjer om barn i väpnade konflikter liksom inom EUs bistånd.
Men det räcker inte. EU måste göra mer också på hemmaplan. Därför presenterar EU-kommissionen nya åtgärder för att stärka och förbättra barns rättigheter. Praktiska och omedelbara åtgärder är att:
förhindra köp av barnpornografi via Internet genom stöd till banker och kreditkortsföretag ,
inrätta en europeisk hotline för utsatta barn med ett enda nummer för alla EUs länder
förbättra och utöka informationen om barns rättigheter riktad till både föräldrar och barn. En särskild webbportal ska upprättas i samarbete med bland andra Europarådet. Språkbruket ska vara enkelt och lättfattligt och översatt till alla Unionens officiella språk.
Kommissionen ska på längre sikt:
integrera ett barnperspektiv i EUs alla politikområden – i enlighet med principerna i FN:s barnkonvention. Det görs redan idag i Sverige.
använda EUs alla instrument för att säkra barns rättigheter med gemensam lagstiftning, politisk dialog och ekonomiska insatser.
förbättra sin egen kapacitet, planering och expertis på området och inom de närmaste två åren ge ut en grön bok med en analys av barns situation och rättigheter inom Unionen med förslag till ytterligare åtgärder. Den ska ut på ett omfattande remissförfarande i medlemsländerna så att så många som möjligt har en chans att säga sitt.
Våra barns välfärd och rättigheter är viktiga framtidsfrågor där EUs gemensamma engagemang verkligen kan göra skillnad.