Stoppa gängen – neka kontanter i butikerna
M-politiker: Fler måste göra som NK och vägra ta emot blodspengarna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-08-23 06.30
DEBATT. Den grova brottsligheten plågar Sverige med över 80 skjutningar denna sommar. Behovet av att vända utvecklingen är akut.
Den enskilt viktigaste drivkraften för de kriminella är pengar. Men om pengarna inte kan användas blir brottsligheten meningslös. Fler näringsidkare måste därför göra som varuhuset NK, och sluta ta emot kontanter.
Regeringen lägger nu om rättspolitiken för att bekämpa den organiserade brottsligheten med full kraft. En central del av regeringens strategi mot den organiserade brottsligheten är att strypa den kriminella ekonomin. Ny lagstiftning ger Polisen större möjligheter att återta brottsvinster och Finansinspektionen har fått ökade anslag för att motverka penningtvätt.
Detta och mycket annat som nu sker kommer ha effekt.
Men brottsligheten kommer trots det fortsätta att generera snabba pengar, som i hög utsträckning är kontanter. Intäktskällorna är bland annat narkotikaförsäljning, utpressning och människoexploatering. Pengarna används sedan för lyxkonsumtion.
Varje dag kliver pojkar och unga män in i etablerade butiker, med stora mängder kontanter och köper dyra varor – Guccikepsar, Monclerjackor, Rolexklockor och andra lyxprylar. I Stockholm är problemet framträdande.
Enligt Brottsförebyggande rådet är det just denna lyxkonsumtion som lockar in unga i gängen, och driver dem som är aktiva.
För de gängkriminella är det mycket viktigt att kunna visa upp exklusiva ägodelar. Det handlar dels om ren materialism, men det har också ett instrumentellt syfte: Genom att projicera makt och framgång kan yngre attraheras och rekryteras till kriminaliteten. Detta måste stoppas.
Fler butiker behöver följa NK:s exempel och ta ett samhällsansvar. Om så inte sker behöver regeringen överväga att lagstifta om begränsningar av kontanthantering.
Tidigare i år slutade varuhuset NK i Stockholm och Göteborg att ta emot kontanter. Bakgrunden var en händelse med 16-årig pojke som fått 100 000 kronor i ersättning för att ha mördat 15-årig pojke i Skogås. Pengarna spenderade mördaren i NK:s butiker.
Att NK nu omöjliggjort denna typ av kriminell konsumtion är ett viktigt ansvarstagande.
Det hindrar dock inte gängkriminella från att i stället shoppa loss i någon annan av Stockholms många lyxbutiker. Fler butiker behöver därför följa NK:s exempel och ta ett samhällsansvar. Om så inte sker behöver regeringen överväga att lagstifta om begränsningar av kontanthantering.
Förslag som syftar till att begränsa användningen av kontakter i syfte att stävja den kriminella ekonomin är inte nya. Redan under den M-ledda regeringen 2014 föreslog en utredning ett kontantförbud vid handel med metallskrot.
Det finns med andra stöd för att den här typen av åtgärder med lagstadgade begräsningar av kontantanvändning skulle kunna göra skillnad.
Samtidigt är det viktigt att säkerställa att kontanter kan användas i andra sammanhang, dels i dagligvaruhandeln vid händelse av kris, dels för äldre som fortfarande använder kontanter i sin vardag. Krävs lagstiftning bör därför ett förbud för kontantköp enbart gälla belopp över en viss gräns, till exempel 4 000 kronor.
Lagstiftningen bör också utformas så att den snabbt kan anpassas för att säkerställa att betalningar alltid kan genomföras i kris och krig. En sådan lagstiftning och gräns skulle fortsatt ge den 90-årige damen möjlighet att betala sin fika med kontanter, och hennes barnbarnsbarn möjlighet att köpa lördagsgodis med veckopengen – men Guccikepsar kan inte längre köpas med blodspengar.
Antingen tar butiksinnehavare nu ansvar, eller så är lagstiftning nödvändig. I sådana fall bör Moderaterna driva på för det.
Christofer Fjellner, oppositionsborgarråd i Stockholms stad (M)
Fredrik Kärrholm, riksdagsledamot från Stockholms stad (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.