”Jag skulle ha noll chans att ens överleva loppet”

Helen Ann Johansson invald i Travets Hall of Fame: ”Kändes i hjärtat”

Hon vann som första kvinna världens största travlopp, Prix d'Amérique.

Nu har Helen Ann Johansson fått en plats i Travets Hall of Fame.

– Det är en enorm stolthet och väldigt ärofyllt för mig, säger hon.

Travlegendaren Helen Ann Johansson fick som första kvinna chansen att tävla i världens största travlopp: Prix d'Amérique.

Det slutade med succé för henne och sagohästen Ina Scot.

Nu har Helen fått den finaste av utmärkelser – en plats i Travets Hall of Fame.

– Det var så roligt och jag blev oerhört glad när de ringde. Det är en enorm stolthet att få komma med och något som kändes i hjärtat, berättar hon och fortsätter:

– Tittar man på de här som redan är invalda, de bästa genom tiderna, så känns det väldigt ärofyllt för mig som trots allt inte var aktiv under så lång tid. Jag körde egentligen bara lopp mellan 1985-1996, berättar hon.

”Jättemånga har skrivit och grattat”

Själva ceremonin äger rum på Nordiska Travmuseet om drygt en månad och Johansson blir då den tredje kvinnan någonsin, efter Margareta Wallenius-Kleberg och Liv Haslie, att väljas in bland de största inom sporten.

Härmed gör hon även Ina Scot sällskap som förärades med en plats 2013.

Hur har reaktionerna varit efteråt?

– Jättemånga har skrivit och grattat. Det har blivit väldigt uppmärksammat bland travfolket och när man ser filmen som Paula (Ahlström) gjorde... ja, då blir det mycket känslor.

Helen föddes den 10 oktober 1961 och växte upp i Småländska Vaggeryd.

– Jag flyttade hemifrån när jag gick i skolan, med noll pengar. Hästarna blev tidigt en livsstil för mig, säger hon.

Johansson skrev sedermera som första kvinna in sig i historieböckerna då hon blev kuskchampion på Mantorptravet 1990.

”Har hört att jag skulle bli halshuggen”

Blott 33 år ung, och med endast 144 vinster på meritlistan, fick hon chansen att försvara Sveriges färger på Vincennes.

Något som inte sågs med blida ögon i trikolorens hemland, varken hos de aktiva eller bland travsportsjournalisterna.

– Fransmännen tyckte att Sverige var tokigt som skickade en kvinna och att jag skulle ha noll chans att ens överleva loppet. De trodde att jag var skör som en porslingsdocka och att jag skulle gå sönder.

– Jag har även hört att jag skulle bli halshuggen. Det var ett väldigt motstånd. Jag hade aldrig tidigare kört på Vincennes och med den startmetoden. Den söndagen kände jag nog mig som den ensammaste människan på hela jorden.

Johansson bjöd dock på sitt livs lopp, och ställde fransmännen schack matt på deras egen hemmaplan.

– Jag har hört att franska kvinnor nästan kastade sig upp på borden i restaurangerna och vrålade ut sin glädje över att en kvinna vunnit loppet.

”I dag är jag stolt över mig själv”

Frankrike tog svenskan till sina hjärtan och instiftade loppet Prix Helen A Johansson under Prix d´Amérique-dagen.

Hur ofta tänker du tillbaka på den där magiska segern?

– Inte till vardags men den finns inom mig för alltid. Jag har haft förmånen att ha väldigt roligt med en massa fantasiska hästar och människor. Ina var sagolik. Att sitta bakom henne var en dröm.

Numera sätter tränare ofta upp catchdrivers i de större loppen. Hur kommer det sig att just Du fick, men också vågade, ta chansen att köra Prix d'Amérique?

– Kjell blev oplacerad med henne i Prix de Belgique. Han tyckte att han var för tung och ville testa något annat. I dag är jag stolt över mig själv att jag orkade anta den utmaningen.

”Det finns fortfarande ett motstånd”

Helen har sedan länge avslutat sin tävlingskarriär och valde istället att byta sulkyn mot skolbänken.

I dag arbetar 62-åringen som redovisningsekonom på Didriksons i Borås och stortrivs med det livet.

Hennes namn ekar dock vidare i travvärlden där hon bland annat fått utmärkelsen ”Travets Hedersambassadör” och varje år delar hon ut ”Helen Anns Pris”, nu senast till A Fair Days tränare Elisabeth Almheden.

Hur viktiga tror du att dina bedrifter inom travet varit för kvinnor som gått i dina fotspår?

– När jag körde kallades vi ”kärringjävlar” och tränarna strök sina hästar. Jag tror att jag har brutit ny mark för tjejer som kommer i dag. Nu finns det väldigt många duktiga som både tränar och kör.

Men...?

– Jag tycker att det tar för lång tid, troligen eftersom det fortfarande finns ett motstånd över att sätta upp en kvinnlig kusk. Varför sätter ingen upp exempelvis Emilia Leo som borde haft en plats i Elitloppet? Hon får alldeles för få styrningar och hade nog fått fler om hon hetat Emil.

Helen om sagohästen: ”Fantastisk individ”

Ina Scots tränare under hela karriären var Kjell P Dahlström, som gick bort mindre än tre år efter skrällsegern i Paris.

Ina vann totalt 54 lopp och sprang in mer än 20 miljoner kronor.

I samband med en olycka hemma på gården 2013 togs det svåra beslutet att låta henne somna in.

Ina Scot blev 24 år gammal.

Slutligen, hur skulle du vilja att Ina Scot blir ihågkommen?

– Som den fantastiska individ hon var. Vi i stallet fick rätta oss i leden och göra som drottning Ina ville ha det. Hon är en av väldigt få travhästar som har sin grav på en travbana, i hennes fall i vinnarcirkeln på Mantorptravet. Varje häst som vinner lopp där får se Ina Scot, avslutar Helen.