Sundin kan återvända till hockeyn: ”Sugen”
Publicerad 07.40
Mats Sundin har hållit sig borta från ishockeyn efter spelarkarriären.
När det nu har gått 15 år har tankarna på att återvända börjat komma.
– Jag är öppen för det, jag är sugen i framtiden när det passar, säger den 53-årige legendaren.
I biografin ”Tur och retur – Min berättelse” skriver Mats Sundin om karriären, livet, uppväxten och familjen.
Numera består vardagen i Stockholm av familjeliv samt olika projekt med företag och välgörenhet.
Vid World Cup 2016 så hjälpte Mats Sundin, Nicklas Lidström och Daniel Alfredsson till i Tre Kronor, men han har inte haft någon kontakt med förbundet sedan dess.
Mats Sundin har i stort sett hållit sig undan ishockeyn i vardagen, medan Nicklas ”Lidas” Lidström är högt uppsatt i Detroit Red Wings och Peter ”Foppa” Forsberg jobbar som expert hos Viaplay.
I slutet av september var Mats Sundin och hälsade på Toronto Maple Leafs i Ontario.
– Jag blev inbjuden att vara med Toronto Maple Leafs på träningslägret i fem dagar och såg två träningsmatcher. Det var jäkligt kul att vara med lite bakom kulisserna. Klubben ligger mig så nära om hjärtat. Så det är som att komma hem också, säger ”Sudden”.
”Får se i framtiden”
Han har börjat öppna för att komma tillbaka och jobba inom hockeyn i någon roll framöver.
– Vi får se hur det blir i framtiden. Det är klart att suget och nyfikenheten kring ishockeyn har börjat komma tillbaka med lite distans. Samtidigt vet jag att jobba som tränare eller ledare inom hockeyn är ett jobb 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Det är ett enormt jobb de lägger ner. Även i SHL och Hockeyallsvenskan. Just nu har jag inte tiden och orken till det. Det bästa med ishockeyn är att vara spelare, det är där man kan påverka mest, säger ”Sudden”.
Han har hela tiden följt med i ishockeyn och kan även gå på matcher hemma i Stockholm.
– Jag följer Djurgården, men jag har inte varit involverad på något sätt. Nu går jag med min grabb som spelar hockey och ser matcherna. Vi är djurgårdare. För Djurgården, AIK, Stockholmshockeyn och SHL är situationen inte bra. Djurgården och AIK behövs i den högsta serien, de behöver komma till Luleå, Växjö och Karlstad för att skapa lite fart och liv. Nu känns det bättre med Niklas Wikegård som ansvarig och den här nya truppen för att Djurgården ska ta sig upp igen, säger ”Sudden”.
Barnen är inte imponerade
Tillsammans med frun Josephine från Nora har har de barnen Bonnie, tolv år, Nathanael, tio år, och Julian, sju år.
Bonnie går på basket, tennis och dans, Nathanael spelar ishockey, fotboll och piano, Julian har gått på ishockeyskola men är ännu ingen lagidrottare enligt pappa.
”Den enda nackdelen med att få barn senare i livet är att de inte har någon förståelse för att jag en gång i tiden var ishockeyspelare i NHL, hur mycket jag än försöker övertyga dem om att jag faktiskt var ganska bra ... Det finns gott om bevis på min karriär på internet, men mina barn är inte särskilt intresserade av att titta på gamla flimriga filmer av mig som gör mål 1991 eller 2009. De är mer intresserade av dagens ishockeystjärnor”, skriver Mats Sundin i boken.
Sonen gjorde mål på Hovet
I mars var han med när Nathanael och hans lag i SDE spelade uppvisningsminuter på Hovet i periodpausen mellan Djurgården och Östersund i Hockeyallsvenskan.
Mats Sundin beskriver hur minnen kom tillbaka från hans uppväxt och hur nervös han var på läktaren: ”Min son Nathanael skulle ut där på isen. Kvällen innan hade Nate svårt att somna. Han var nervös. Vi pratade om den där knuten i magen.”
Nathanael skickade pucken upp i krysset över målvaktens axel, publiken jublade och han höjde armarna i vädret och kramade en lagkamrat.
– Det var så häftigt, det var ett väldigt fint mål. Han var så nöjd. Nathanael har börjat spela hockey så sent, han är lite efter med skridskoåkningen. Han blir inte besviken på samma sätt som jag blev, han har en sundare relation till sitt idrottande. Han är glad och obekymrad över att jag är hans pappa och över resultaten på isen, säger ”Sudden”.
Dagarna går mycket åt till att vara hemma med barnen samt skjutsa och hämta dem för skolan och fritidsaktiviteter.
– Det är jäkligt kul att de hittar sina egna intressen. Jag märker hur viktigt det är att vara närvarande, att man finns på träningar och att barnen ser en på läktaren. Det var viktigt för mig, så jag försöker ge igen det. Jag får skäll av min fru, hon pikar mig lite skämtsamt att jag borde vara på barnen mer. Med mina erfarenheter så måste det komma inifrån. Har de inte den egna passionen och drivet så blir det aldrig bra, säger ”Sudden”.
Spelar hockey varje vecka
Själv håller han igång genom att spela ishockey med en grupp som Nils Ekman håller ihop.
Bland dem finns elitspelare som nyligen har slutat och de måste ha minst spelat i division 1 eller Hockeyallsvenskan för att kunna hänga med.
– Vi har en tid en gång i veckan. Där kör jag nu, den tiden har blivit lite helig. Det är riktigt jobbigt att spela, men det är lika kul. Nu har jag hittat tillbaka till kärleken till sporten. Det är lika kul nu som när jag spelade TV-pucken eller OS. Det är fruktansvärt roligt, säger ”Sudden”.
Boken är skriven tillsammans med kanadensiska författaren Amy Stuart.
Han har skrivit mycket av delarna om barndomen och uppväxten själv.
– Om jag inte skrev boken nu så blir det nog aldrig av riktigt. Mina tre barn lyssnar aldrig på vad jag säger, de vet knappt att jag har spelat ishockey. Den är tänkt för dem om tio år också, genom att samla ihop min uppväxt och ishockeykarriär. Det är det viktigaste, säger ”Sudden”.
Övertalades av Josephine
Förlaget har legat på honom om boken under fem-sex års tid, men han har själv inte tyckt att han har haft tid.
– Sedan är det också det här med den vanligaste frågan som jag får, vad det var som gjorde att jag lyckades bli en ishockeyspelare. Så jag har försökt beskriva varför det blev som det blev. I dag är det så många som tror att det finns något magiskt sätt att nå de största ligorna eller bli bäst på någonting, säger ”Sudden”.
Till slut övertalades han av Josephine och han har jobbat med boken under 14 månaders tid.
– Det har blivit terapi också, det är inte så ofta man får ägna ett år åt att titta tillbaka på sin barndom och ungdom. Man är så uppe i sitt eget dagliga liv, som egentligen inte har något med ishockeyn att göra. Det har varit ett bra sätt att reflektera över varför saker har blivit som de har blivit. Jag är glad att jag väntade också, för man är mycket klokare och mer erfaren när man är 53 år än när man 40 år eller 38 år och precis har slutat. Man ser saker som man inte tänkte på under karriären och får nya insikter, säger ”Sudden”.
Bland de främsta höjdpunkterna under karriären finns valet som första europeiska draftetta, OS-guld, tre VM-guld och 18 säsonger i NHL (13 i Toronto Maple Leafs, tio av dem som kapten).
Boken finns tillgänglig för allmänheten från och med den 22 oktober.