Frågor och svar om tragedin
Publicerad 2014-04-01
Sportbladet reder ut: ”Det händer nu”
Fotbollsverige, politiker och polisen famlar efter lösningar sedan dödsmisshandeln av den 43-årige småbarnspappan. Vad händer nu? Sportbladet har sammanställt frågor och svar om framtiden efter tragedin.
BAKGRUNDEN?
En 43-årig supporter till Djurgården blev under söndagen grovt misshandlad inför matchen mellan Helsingborg och Djurgården. Bråk mellan delar av klubbarnas supporterskaror hade pågått hela helgen i Skåne. Fyrabarnspappan slogs ner bakifrån och föll ihop, kraftigt blödande. Hans liv gick inte att rädda.
VAD HÄNDER MED MATCHEN?
Spelet avbröts ett par minuter före halvtid sedan ett stort antal supportrar till Djurgården stormat planen. Djurgårdarna vällde in på planen med anledning av dödsmisshandeln och ville därför stoppa matchen. Ställningen var 1–1 när domare Martin Hansson tvingades avbryta matchen, efter samråd med de båda klubbarnas säkerhetsansvariga.
Disciplinnämnden har ännu inte tagit något beslut om vad som händer med den avbrutna matchen, och ett slutgiltigt besked kan dröja.
– Det har vi inte hunnit ta oss an på något sätt. Först ska domarrapporterna komma in, och sedan ska de ut till klubbarna. Vi samlas så fort vi kan, det har vi inga problem med. Beslutet ligger på oss, vi får se när vi får in handlingarna, sa disciplinnämndens ordförande Khennet Tallinger i går.
Disciplinnämnden brukar normalt sett inte ta hänsyn till planstormningars bakomliggande orsaker. Att djurgårdarna genomförde den av en tragisk anledning ska alltså, i allmänhet, inte spela någon roll.
Möjliga scenarion:
1. Matchen återupptas där den bröts.
2. Något av lagen tilldöms en 0–3-förlust, om bara ena laget är ansvarigt.
3. Båda lagen tilldöms en 0–3-förlust.
4. Matchen betraktas om avgjord vid ställningen 1–1.
5. Utöver det kan böter delas ut.
(Källa: SvFF, Fotbollskanalen)
Det är tävlingskommittén som bestämmer vilket datum matchen ska återupptas, om nu disciplinnämnden beslutar att den ska slutföras på planen.
VAD SÄGER JUSTITIEMINISTERN?
Beatrice Ask vill skärpa tillträdesförbudet till arenorna för risksupportrar, och dessutom lagstifta om ett generellt maskeringsförbud på de svenska arenorna. Det diskuteras även om att förbjuda bortasupportrar att åka till somliga högriskmatcher, vilket Beatrice Ask ställer sig positiv till, och begränsa ståplatsplatsläktarna.
Regeringens representant gick dessutom till frontalangrepp mot de svenska supporterorganisationerna efter dödsmisshandeln i Helsingborg.
– Jag tycker att vi har de lagstiftningsverktyg som vi behöver, säger hon till Sportbladet och förklarar att det här i första hand handlar om problem inom en osund supporterkultur.
Beatrice Asks uttalanden har kritiserats av flera supporterorganisationer. Tony Ernst, ordförande i Svenska Fotbollssupporterunionen, menar att det är fansorganisationerna som i första hand arbetat för en mer positiv supporterkultur och för att få bort våldet. De värsta fallen av risksupportrar tycker han däremot att samhället måste hjälpa till med att hantera.
– Manlig våldskultur, droger och alkohol. Det här är en liten grupp kriminellt belastade personer, säger han om de supportrar som begår våldsbrott.
Kan det bli maskeringsförbud?
Det är den förändring som just nu ligger närmast till hands, om du frågar politikerna. Faktum är att Svenska Fotbollförbundet i många år haft ett förbud mot maskering på arenorna i landet. Stockholms stad lanserade i höstas ett förbud mot maskering på stadens samtliga arenor. Efter söndagens dödsfall gick Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén ut och sade sig vara positiv till lagstiftning mot maskering. En sådan lag finns redan i samband med demonstrationer. Förespråkarna menar att ett maskeringsförbud kan stoppa individer att begå brott, av rädslan att kunna bli identifierade. Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning om maskeringsförbud på arenor. En sådan lag kommer inte att kunna träda i kraft förrän tidigast under nästa fotbollssäsong, rapporterar TT.
Kritiken?
Det hävdas ibland att maskeringsförbudet är en tandlös och föga effektiv lag. Personer som tror sig kunna vara delaktiga i våldsamheter maskerar sig ofta i vilket fall, då straffet för att dölja ansiktet är så pass mycket längre än om individen åker dit för – till exempel – våldsamt upplopp.
VAD SÄGER SUPPORTRARNA?
Lite förenklat är det framför allt två linjer som vunnit gehör hos svenska folket, och landets supportrar.
”Titta på England”
Den klassiska linjen för de som förordar ”hårdare tag”: en så kallad nolltolerans mot huliganer. Det handlar om tuffare lagar, skarpare straff och större befogenheter för polisen. Det här är en lösning som framför allt vunnit stöd på politikernivå i Sverige, och hos ordningsmakten.
I England togs dessutom ståplatsläktarna bort, vilket fått till följd att majoriteten av publiken på arenorna numera kommer från en annan socioekonomisk miljö än förr.
”Titta på Tyskland”
De svenska supporterorganisationerna, och de mest aktiva fansen, tittar hellre åt Tyskland. Där finns också den medlemsdemokrati som är så karaktäristisk för svenskt föreningsliv. I stället för att i första hand satsa på polisiära metoder, utmärker sig tysk fotboll för den dialog som finns mellan klubbar, fans och polis.
Många menar dessutom – till skillnad från Beatrice Ask – att de värsta våldsverkarna måste hanteras av polis, politiker och samhället i stort. Inte av fotbollsklubbar eller fotbollssupportrar.
ÄR DET FARLIGT ATT GÅ PÅ FOTBOLL?
För det mesta: nej. Stämningen blir generellt sett lugnare på de allsvenska arenorna för varje år som går. De bråk och våldsdåd som faktiskt inträffar sker oftast mellan så kallade risksupportrar till olika lag. Den våldsromantik som en liten minoritet av de svenska fotbollssupportrarna omfamnat kan emellertid skapa en så hetsig miljö att även ”oskyldiga” drabbas av dess symptom.
Vilket skedde under söndagen i Helsingborg, när en småbarnspappa och fotbollssupporter misshandlades till döds sedan fans till såväl Djurgården som Helsingborg piskat upp en konfrontativ stämning inför matchen mellan klubbarna. En stämning som i normala fall inte leder till allvarliga våldsamheter, men som undantagsvis kan orsaka tragedier.