”När jag såg honom sa jag bara nej, nej”
Sensationens prövande resa till toppen: Levde på kex i ett halvår
Uppdaterad 2019-08-26 | Publicerad 2017-04-07
Han är allsvenskans just nu mest omtalade nykomling men vägen till genombrottet har varit långt ifrån spikrak från Kingsley Sarfo.
Den började på en gropig grusplan i Ghana, räddades av Digestivekex och en vägg på en hästgård i Höllviken och lyfte när Sirius såg något alla andra svenska klubbar missat.
Nu hoppas 22-åringen att den ska fortsätta rakt in i det svenska landslaget.
Mittlinjen ser ut att vara kritad för hand med mängder av gula stenar på det gropiga sandunderlaget som lyser lika rött som rosten på de fallfärdiga målburarna. Det borde egentligen vara omöjligt för någon att kontrollera fotbollen som flyr likt en studsboll mellan gruset och spelarnas fötter på planen utanför Kumasi i Ghana men en kille behärskar det bättre än alla de andra.
Det är omöjligt att inte imponeras av det lätta steget, den låga tyngdpunkten och bollbehandlingen som tämjer den ondsinta studsbollen och förvandlar den till en lika naturlig förlängning av den lille spelarens fötter som hans spretiga tår.
Ni kanske känner igen honom. Kingsley Sarfo. På videon från 2012 är han bara 17 år gammal.
Straffades med käppen
Det var här, bland Kumasis 2,6 miljoner invånare, som svenske Tom Strand ett par år tidigare upptäckte fotbollstalangen. Strand, som arbetat som scout och nästa säsong ska träna Accra Great Olympics F.C i Ghanas högstaliga, var egentligen bara på besök hos en vän när han mer eller mindre tvingades med till akademien efter tips om två lovade pojkar.
– När jag kom dit så var det en gammal gubbe som gick runt med käpp och tränade ett 70-tal spelare. Men alla visste precis vad de skulle göra för den där käppen använde han annars till att berätta det för dem... Om du förstår vad jag menar. Men de visade mig i alla fall två spelare som de tyckte att jag skulle ta men när jag såg den där lille killen på vänsterkanten sa jag bara ”nej, nej, nej”. Jag såg direkt att Kingsley hade något speciellt, säger Tom.
Tom Strand har med sitt kontaktnät hittat och hjälpt flera lovande afrikanska spelare till Sverige för en chans inom den europeiska fotbollen. Hemma i Skåne har sedan brodern Niklas väntat för att ta spelarna vidare i den märkliga men framgångsrika fotbollsprocess som sedan flera år bedrivs på föräldrarnas hästgård utanför Höllviken.
Niklas, till vardags fotbollsagent, imponerades också en den flytande mittfältaren.
– Tom skickade några filmer till mig och skrev bara ”Niklas, du måste kolla på den här lille killen”. Han var bara 15 år, vänsterfotad och spelade barfota med fötter som tefat och tår som lakritstrollet. Han var jävligt charmig, säger Niklas Strand som i dag är Sarfos agent.
Bröderna fortsatte hålla kontakt med den unge pojken som tog steg efter steg på fotbollsplanen. När Kingsley Sarfo hunnit bli 17 år och nio månader gammal hade Niklas Strand lyckats ordna med visum samt en inbjudan till fotbollsklubben Rosengård i Malmö och i juli 2013 landade en då 18-årig Sarfo för första gången i Sverige.
En bild från det året visar en tanig liten kille i Rosengårds vita tröja med texten ”förverkliga ungdomars drömmar” på magen. I den allsvenska premiären mot Djurgården gjorde Kingsley Sarfo just det.
Tidig tunnel på Kim Källström
En tidig tunnel på Kim Källström fick publiken på Tele2 Arena att höja på ögonbrynen. Två mål fick Sveriges samlade fotbollstyckare att ersätta Källströms namn med Sarfos i matchrubriken.
– Det var en bra känsla, en bra match och en bra start för hela laget. Det var första matchen och en stor match så det var härligt att vi kunde ta tre poäng men de som ska ha mest beröm är tränarna och spelarna som slet så hårt för segern, säger matchhjälten.
Sarfo utsågs förra säsongen till Superettans bäste spelare men efter Sirius 2–0-seger mot Djurgården var det ändå många som uttryckte förvåning över hur bra mittfältaren är. För 22-åringen själv var det dock aldrig någon som helst tvekan.
– Jag har spelat i superettan och jag vet att det är skillnad på den och allsvenskan men jag ser den inte. Du gör ändå samma sak på planen. Bryta, passa, bryta passa. Det är samma sak men i högre tempo. Jag tycker det är ganska enkelt.
Kingsley Sarfo talar mer som en slipad veteran än en nyblommad yngling på väg att slå igenom på den stora fotbollsscenen. Han överdriver ogärna och komplicerar ingenting. Istället återkommer han hela tiden till lagets insats och gör egentligen allt han kan för att slippa framhäva sig själv. Men så har vägen till genombrottet inte heller på något sätt varit varken spikrak eller självklar.
För steget till Sverige var inte på något sätt räddningen för Kingsley Sarfo. Det var bara början på resan.
– Tom tog mig till Sverige där jag fick bo med hans föräldrar. De blev mina vårdnadshavare i ett år. Det var tufft den första tiden på grund av den nya miljön men jag vande mig så småningom. Men det var tufft, säger Kingsley.
Kingsley Sarfo pekar själv ut vädret som den största omställningen. Niklas Strand minns istället den unge killens stora problem med maten.
– Nu har han vuxit sig bred men det var en annan Kingsley då. Han var tunn som en sparris innan han fick mat av min mamma. Men när han kom hit hatade han den svenska maten. Han kunde inte äta någonting utan levde på Digestivekex det första halvåret. Det var vad han kunde få i sig. Men nu lagar min mamma afrikansk mat så det har blivit ett litet Afrika hemma på gården.
”Tagit hit sammanlagt åtta afrikaner”
Gården är en gammal hästgård utanför Höllviken på Sveriges sydvästra spets. Niklas, Tom och deras två andra bröder var dock aldrig särskilt intresserade av hästar och har istället byggt om gården till en fotbollsanläggning. Där ligger nu en ghanansk fotbollsakademi i miniatyr.
– Vi har tagit hit sammanlagd kanske åtta afrikaner som fått bo på vår gård för att där acklimatisera sig, lära sig koka makaroner, bädda sängen, surfa på internet och allt annat du gör mellan fotbollsträningarna. Vi läste om hur svårt det kan vara för klubbar att sätta spelarna i en lägenhet mellan de där 90 minuterna på planen och bjöd därför in dem till familjen för full service. Det har blivit en liten institution där mamma och pappa hjälper till med allt från tandläkare till läkarbesök och allt annat som kommer med en ny kultur.
De gamla hästboxarna har förvandlats till gym och på gården har även en våt dröm för alla fotbollsintresserade barn anlagts. En 15 kvadratmeter stor vägg med en vit linje på står som kuliss framför en 60 kvadratmeter stor yta – i dag belagd med konstgräs. Allt specialdesignat för spelet Kingsley Sarfo kort refererar till som ”The wall”. Det har spelat en väldigt stor roll i hans liv.
Efter ankomsten till Sverige bänkades mittfältaren i Rosengård och nobbades sedan av Mjällby efter provspel. Ett år efter ankomsten till Sverige var ghananen inte mer än en reservspelare i division 2-klubben BW90 från Bjärsjölagård i Sjöbo kommun.
För att samla kraft åkte Sarfo ofta hem från lägenheten han nu flyttat in i tillsammans med lagkamrat till hästgården i Höllviken. Där nötte 19-åringen sedan timme efter timme framför väggen.
– Det var vår personliga träning på gården. Ett kul spel där vi sköt bollen mot väggen. Det var allt vi gjorde, så fort jag var hemma, säger Sarfo.
”Han måste spela med likasinnade”
Spelet kan jämföras med en fotbollens motsvarighet till squash. Två spelare möts där serven ska placeras ovanför en linje på en vägg innan varje spelare har två touch på sig att – innan bollen nuddat marken två gånger – valla bollen till motspelaren igen. Den som tar för många touch eller missar väggen förlorar poängen.
– För Kingsleys del var det där och då han började nöta avslut men det utvecklar också din teknik och bollkontroll. Du får kanske 2000 bolltouch på en halvtimme istället för kanske 100 på 90 minuters fotbollsträning. Där har vi ägnat många, många timmar tillsammans för att med glädje utveckla oss själva, säger Niklas Strand.
Det är lätt att som svensk tänka på Björn Borgs legendariska garagedörr när Sarfo berättar om väggen i Höllviken. Det går också att föreställa sig den terapeutiska effekt spelet måste haft för en ung kille med en osäker framtid i en ny värld 8600 kilometer hemifrån. Men Sarfo var i alla fall inte ensam i den situationen.
Utöver bonusfamiljen i Skåne är 22-åringen också del av ett speciellt fotbollscommunity där alla ghananska spelare i Sverige hjälper varandra.
– Youssef Chibsah (tidigare i bland annat Djurgården) startade en chattgrupp och bjöd in mig. Där finns också Ofori, Amartey, Accam... Nästan alla ghananska spelare och de som nu lämnat Sverige. Vi snackar om fotboll och allt runtomkring.
Hur många är ni?
– Jag vet inte. För många för att räkna.
Hur har det hjälpt dig?
– Vi är många som ser upp till Accam och Chibsah som lyckats och spelat professionellt. Att de då berättar om fotbollen och deras erfarenheter är till stor nytta för oss lite yngre spelare. Vi får lära oss hur fotbollen fungerar och allt som pågår runtomkring. Det hjälper oss mycket.
Sommaren 2014 kom sedan det stora lyftet för Sarfo. Mittfältaren hade fått en chans att försöka övertyga tränarna Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf att han var bra nog för nykomlingen i superettan IK Sirius. Allt som krävdes var en match för att Sirius skulle se det Rosengård, Mjällby och BW90 hade missat.
– Han är extremt bolltrygg och har en explosiv spelstil som passar bra in i vårt sätt att spela fotboll, sa Thomas Lagerlöf när affären presenterades den 11 augusti 2014.
Men hur kunde spelaren som inte platsade i division 2 plötsligt bli en bärande spelare i superettan? Agenten Niklas Strand har sin teori.
– Spelar han i division 2 är han på en helt annan nivå. Han måste spela med liksinnade för att visa sin sanna kapacitet. Men som Kingsley spelade mot Djurgården... Om han får spela mot bättre spelare kommer han bara höja sig ännu mer. Jag tror bara att det här är början på hans karriär.
Vill spela för det svenska landslaget
I dag kan resultaten av Kingsley Sarfos utveckling också ses utanför planen. Mittfältaren har inte bara vant sig vid den svenska maten utan även vid vädret och skickade nyligen in en ansökan om svenskt pass. Förhoppningen är att bli svensk medborgare redan efter sommaren och sedan börja konkurrera om en plats i Janne Anderssons landslag.
Fortsätter mittfältaren som i premiären mot Djurgården kan det gå fort men Kingsley själv tar ändå den nyvunna uppmärksamheten med ro.
– För mig tar jag bara en match i taget. Jag vill alltid vara bäst, alltid göra mitt bästa i varje match och även om vi möter ett större lag så är jag fortfarande Kingsley. Jag var den bäste spelaren i superettan och även fast allsvenskan är en annan nivå så är det precis samma sak för mig. Därför är jag inte speciellt överraskad, säger han lugnt utan att på något sätt låta kaxig.
”Finns de som inte fått chansen”
För Niklas Strand är Kingsley Sarfo också en framgångssaga för verksamheten i Höllviken. Men det är samtidigt en affärsidé som kan sticka i ögonen på många.
Hur ser du på den eventuella kritik som kan finnas mot att ta hit unga afrikanska killar med hopp om ekonomisk återbäring?
– Man kan se det på olika sätt. Det kan också vara så att vi ger dem en chans att komma bort från en mindre gynnsam fotbollsmiljö i Afrika. Här har de möjlighet att skaffa sig en framtid och ta hit sina övriga familjemedlemmar. Det är ju ett arbete och jag tycker att vi ska se positivt på den biten. Det är jätteroligt nu när det går så bra för Kingsley men det finns också många som vi kämpar hårt med som inte fått chansen ännu.
Förutom Kingsley Sarfo är Shadrach Eghan ett annat lyckat exempel på en ghanan som via hästgården i Höllviken gjort fotbollen till sin profession. Efter provspel med Malmö FF värvade Twente 2013 den 22-årige mittfältaren som kommande säsong återfinns i danska Vendsyssel. Tyngre går det för försvararen David Abaya som återigen mellanlandat på gården i Skåne efter en avslutad sejour i Prespa Birlik men med gott hopp om kontrakt med IK Brage.
För några av de hoppfulla ghananerna kommer fotbollsäventyret i Europa förändra framtiden för hela deras släkt. För andra kommer det stanna vid just ett äventyr. Hur det slutar Kingsley Sarfo får framtiden utvisa men 22-åringen själv säger att han aldrig tvekade att ta chansen.
– Jag älskar fotboll. Jag har valt det här som mitt liv och jag vill lyckas i livet. Det är nyckeln. Jag måste träna hårt och spela fotboll hela tiden och gör jag det ligger den bästa tiden fortfarande framför mig. Det är därför jag gör det varje dag. Jag tränar och kämpar eftersom det kommer ge ett bra resultat.