Mannen bakom succén krävs på 1,2 miljarder
Tog Sirius till allsvenskan – nu i praktiken landsförvisad: Har varit värt det
Uppdaterad 2017-07-25 | Publicerad 2017-04-01
Bengt Ågerup byggde upp sin första fotbollsklubb med hjälp av tuppkadaver och fick den andra att lyfta tack vare hästsperma.
Nu är IK Sirius i allsvenskan men har i praktiken skickat 73-åringen själv på landsflykt och kan komma att kosta honom 1,2 miljarder kronor.
Nu bryter han tystnaden.
– Jag satt och fikade här i Genève den 1 oktober 2013, jag tror det var en måndag, och satte frukosten i vrångstrupen när de ringde från kontoret och sa att ”nu kommer det åtta stycken med brytverktyg här”.
Bengt Ågerup sitter 2000 kilometer från Uppsala med ett brutet ben när vi talar i telefon. Det här är en av få intervjuer han ställer upp på och den första där han verkligen talar ut om sin roll i IK Sirius resa från division 1 till allsvenskan.
Efter Skatteverkets razzia mot kontoret hösten 2013 talar 73-åringen samtidigt som en i praktiken landsförvisad man.
Är det Sirius som gjort att du hamnat här?
– Det kan vara så, jag vet inte. De har ju gjort sina bedömningar. Men utan att kommentera det närmare kan jag säga att det är ett kraftigt övervåld från statens sida, säger Ågerup.
Men låt oss återkomma till det.
Övertygades i en rivningsbarack
Det är nu tio år sedan som Bengt Ågerup övertygades att kliva in i Sirius under ett möte i en rivningsbarack i Uppsala.
– Jag har själv sett mycket glädje både i spelare och ledare och sett hur man kan hjälpa ungdomar att komma in i samhället. Idrotten har en väldig kraft i samhället och det här kom i en tid när jag tyckte att Uppsala höll på att gå isär. Därför tyckte jag att det här kunde ha en samhällsnytta också. En idrottsförening får aldrig glömma sitt samhällsansvar och engagemang för att så många som möjligt ska kunna vara med. Det är helt enkelt viktigt att ha en bra förening i stan, säger Ågerup.
Han gick därför med på att bidra under förutsättningen att klubben också skulle innefatta damfotboll samt ha fokus på ungdomsverksamheten.
– Jag tror inte på bidrag. Det är som knark som känns skönt när man får pengarna, men det är pengar som man inte egentligen inte har förtjänat.
Det där är samtidigt en sanning med modifikation. I de mejl Skatteverket beslagtagit berättar Bengt Ågerup själv om sina tunga ekonomiska bidrag till IK Sirius. Meddelanden Sportbladet nu också tagit del av.
Köpte loss hela spelartruppen
Satsningen inleddes på allvar 2010 när Ågerup registrerade företaget Upplands Spelartutveckling AB (USAB) och köpte loss hela Sirius spelartrupp. Men tre säsonger senare var föreningen fortfarande kvar i division 1 – trots att finansiären då täckt upp underskott i Sirius satsning på 5,3 miljoner kronor 2010, 8,3 miljoner 2011 och 9,8 miljoner 2012.
Bengt Ågerup beskriver själv sin frustration i ett mejl den 7 mars 2012:
”Vi har ju ett mål att föreningen skall bli självfinansierad men ser inte det förrän man befinner sig i övre delen av Superettan. Jag har till nu täckt för underskotten med 3-5 milj kr per år mot 8 procent av nettot på transfers som dock uteblivit. Har inga planer på att inte göra detta men vill å andra sidan inte att de misshandlar ekonomin på grund av detta. Därför tjurar jag lite när de behöver mer än budgeterat”.
2012 och 2013 höjdes sedan insatserna ytterligare när Kim Bergstrand samt Thomas Lagerlöf anställdes i tränarteamet, Ola Andersson blev ny vd och förre landslagsspelaren Petter Hansson rekryterades till ungdomsakademin. I januari 2013 ordnade Bengt Ågerup personligen också ett med division 1-mått mätt overkligt nyförvärv till spelartruppen som skulle komma att spela en avgörande roll när Sirius lycka vände.
Värvades direkt från allsvenskan
Johan Arneng hade föregående säsong spelat i allsvenskan för Syrianska men hoppades i början av 2013 även kunna starta en civil karriär vid sidan av fotbollen. Sirius vd Ola Andersson såg då möjligheten att föra samman den hästintresserade mittfältaren med Bengt Ågerup, som själv driver en framgångsrik avelsverksamhet.
2013-01-11: epost från Ola Andersson till Bengt Ågerup angående Johan Arneng:
”Jag har pratat med Johan och hörde om ert möte för någon dag sen. Johan var verkligen upprymd och tacksam för att du träffade honom. Förhoppningsvis tyckte du också att det fanns något att bygga vidare på och att min positiva beskrivning av Johan stämmer. Oavsett om vi lyckas knyta till oss Johan i Sirius och hästmiljön så vill jag tacka för ditt intresse och engagemang i verksamheten. Det är stimulerande på alla sätt och verkligen roligt att du och Hans-Börje (Fritjofsson, dåvarande vd i USAB) finns med oss. Jag vill gärna integrera er i vår verksamhet så mycket det går, då jag tror att vi upplever en gemensam delaktighet över hela säsongen. Inte bara när vi 'ringer och behöver finansiella medel'. Vad jag förstod på Johan skulle du återkomma när du undersökt om det finns något behov av hans kompetens i din organisation. Jag håller verkligen tummarna att ett sådant behov finns och att du tror Johan är personen för uppgiften.”
”Stod plötsligt i min trädgård”
Johan Arneng minns mötet väl.
– Det första jag fick höra från Ola om Bengt var att ”han har så mycket att göra och alla drar i honom så det kommer bli skitsvårt att träffa honom. Han går knappt ens att få tag på i telefon”. Men rätt vad det var så stod han i min trädgård och sen hade vi hur mycket som helst att prata om. Båda var ju intresserad av trav och jag kommer ihåg det väl. Framförallt att det skulle vara så svårt att få tag på honom eftersom alla ville ha tag på Bengt men så åkte han hem till mig, säger Arneng.
Dagen efter Ola Anderssons mejl svarade Bengt Ågerup:
”Trevlig och rejäl grabb. Jag kan ta honom för avelsutvärdering av mina hingstar på 50 % så bjuder jag på andra halvan för mittfältet”.
I Skatteverkets dokument går att läsa hur Ågerup gick med på att betala hela fotbollsstjärnans lön på 440 000 kronor 2013 och 480 000 kronor 2014 för att Arneng skulle hjälpa till att sköta försäljningen av hästsperman i avelsverksamheten på halvtid samtidigt som han spelade fotboll för IK Sirius i division 1 under andra halvan.
Nästkommande säsong blev mittfältaren tungan på vågen när Sirius, efter fyra säsongers kamp, tog steget upp i Superettan.
– Eftersom han hade hästintresset så behövdes det egentligen bara ett möte mellan mig och honom. Jag åkte ut och vi satt där några timmar och pratade trav och fotboll och lite av varje och jag förstod att det var en bra kille. Den vill vi gärna ha. Då var det smidigt att jag kunde anställa honom på 50 procent så att han sen successivt kunde ta över avelsverksamheten samtidigt som han spelade för Sirius, säger Ågerup.
”Någon torsk måste vara där”
Kan du förstå konkurrenternas avundsjuka och den sportsliga orättvisan i att Sirius med hjälp av dig fick en sådan spelare och dessutom gratis?
– Där kommer den andra delen. Vad är det här nu? Vad är knark och vad är inte knark? Jag menar att det är nästan omöjligt för en förening att ta sig upp från division ett eller två av egen kraft, man måste få en knuff för att komma upp i de högre divisionerna. Du måste först ha en botten, med ungdomar, men också en bra tränare och det är något du måste investera i och den investeringen måste någon göra, säger Bengt Ågerup.
73-åringen pekar ut hur klubbar som Östersund och Gefle tagit sig hela vägen tack vare tunga sponsorer och hur IFK Norrköping länge levde på finansmannens Fredrik Lundbergs goda vilja. Men mest omtalat just nu är kanske ändå AFC Eskilstuna som ordföranden Alex Ryssholm grundade 2007 och sedan dess sponsrat hela vägen till allsvenskan med hjälp av sin tjocka plånbok.
– Någon idiot måste ju. Någon torsk måste vara där, annars blir det ingenting. De har inte så mycket ungdomsverksamhet, kan flytta från den ena staden till den andra och hoppade på isflak upp genom seriesystemet genom att ta över platser och det är en annan form att göra det på. Kanske egentligen en moderna form där du bara tar affärsknepen. Sedan tycker jag det är snålt att inte ta emot nya modeller och det är alltid spännande att se hur det kan bli. Det är inte lätt att hålla ekonomin när det drar iväg. Om du tar (Fredrik) Lundberg och IFK Norrköping så tycker jag att det är hedervärt gjort. Det är viktigt för landet och idrottsrörelsen att sådana finns.
Men ska idrottsrörelsen vara så beroende av rika människor eller företags goda vilja?
– Det blir naturligt så, det är en spegling av samhället. Om samhället engagerar sig i idrotten och tycker den är viktig så kommer också människor in i samhället. En del är jättebra på att sälja lotter koka kaffe eller ordna med publiken. Andra har pengar som de har möjlighet att avstå ifrån. Man kan inte tro eller tycka att det är farligt lika enkelt som man inte kan tro att framgång är skadligt för ett land. Det är lika farligt som att tro att man inte ska göra mål på motståndaren i en match för att det är synd om motståndaren. Fotbollen är en av lagsporterna där man lär sig samarbete mot ett gemensamt mål och reducerar du ner fotbollen så är den ganska enkel egentligen. Det är som någon sa: ”Winning isn't everything; it's the only thing”. Då behöver man inte prata mer om det men sen kan man inte råna gamla kärringar för det.
Hur ser du på det svenska föreningssystemet där klubbarna måste ägas av sina medlemmar?
– Det finns många som kan äga en förening på ett bra och ansvarsfullt sätt så det bästa hade kanske varit lite båda och. Allra helst på sådana platser som Östersund där det finns ett litet befolkningsunderlag och det kostar att bedriva idrott på den nivån. De behöver pengar någonstans ifrån för att klara av det. Men vi i Sverige har valt en enklare organisation kan man säga samtidigt som de största föreningarna i till exempel England är börsnoterade och drivs som företag. Det är nog ett måste om du ska kunna bli riktigt bra eftersom det handlar om så mycket pengar och fotbollen är en så stor rörelse. Någon gång kommer man till den punkten.
Sålde tupparnas kroppar
Det var också en metod Ågerup anammade redan när han genom sina barn engagerades i Uppsala-föreningen Vindhemspojkarna. Den drivne entreprenören var då, långt innan sin egen rikedom, med om att bygga upp en stor ungdomsverksamhet och samtidigt lyfta a-laget tre divisioner tack vare en annorlunda affärsstrategi.
– Vi sålde mat till restauranger, i det här fallet tuppar jag hade fixat från min anställning på Pharmacia. Där använde vi tuppkammarna men kropparna var på väg att gå till minkmat när jag lyckades rädda dem. Istället visade det sig att ungtuppar var en utmärkt råvara till restauranger som kunde göra mycket godare kycklingrätter med dem. Det var så vi byggde upp vår försäljning.
Ågerup lämnade senare anställningen på Pharmacia för att 1987 grunda det egna bolaget Q-Med AB. Där lyckades han sedan framställa en stabiliserad icke-animalisk hyaluronsyra (ämnet som tidigare utvanns från just tuppkammarna) som förvandlade företaget till en världsaktör på skönhetsmarknaden. Produkten finns bland annat i Restylane (som används för att släta ut rynkor samt vid läppförstoringar) som Q-Med 2002 sålde den amerikanska licensen till för motsvarande 1,4 miljarder kronor.
Ågerup ägde då 60 procent av företaget och uppskattas i dag – efter försäljningen av hela bolaget 2011 – vara god för fem miljarder kronor. 50 miljoner av de pengarna beräknas ha gott till att finansiera IK Sirius resa till allsvenskan i ett samarbete som Ågerup 2010 beskrev som ”ett livslångt engagemang”.
”Dog när han väntade på ett hjärta”
Men allt det förändrades när Skatteverket utförde razzian mot Bengt Ågerups kontor den 1 oktober 2013. Den 13 december 2016 presenterade Skatteverket sitt omprövningsbeslut där de genom allt från beslagtagna veckoscheman och samtalshistorik till flygbiljetter, taxikvitton, läkarbesök samt tee-tider på golfklubben Bro Hoof ansåg sig bevisa att den utvandrade 73-åringen fortfarande var så kopplad till Sverige att han borde vara skattepliktig för sina aktieförsäljningar här.
I samma veva som utredningen mot miljardären intensifierades förbjöd Fifa också tredjepartsägande av spelare inom den professionella fotbollen vilket raserade upplägget med Upplands Spelarutveckling AB. Samarbetet löpte genom avtal ändå på till och med förra säsongen men är nu helt avslutat.
– Jag hör och ser fortfarande vad som händer i Sirius men jag är inte längre med på något sätt. Tyvärr har jag inte samma möjlighet att vara i Sverige längre. Det känns helt spontant inte så trevligt att springa runt där längre så nu måste Sirius klara sig på egen hand.
Hur ser du på Fifas förbud mot tredjepartsägande?
– Om de vill ha det så får de ha det. Det var tråkigt på ett sätt men hade egentligen inte så stor betydelse för det var framförallt lite andra saker som gjorde att det blev svårt för oss att hålla igång det. Sen avled vd:n för bolaget också, ”Frippe” (Hans-Börje Fritjofsson). Han väntade på ett nytt hjärta men fick inget och då dog han. Det kanske säger en del om sjukvården också.
Att det finns en bitterhet mot staten från Bengt Ågerups sida är svårt att undgå. Skatteverkets krav på 1,2 miljarder kronor anser 73-åringen vara helt grundlöst då han menar att han lämnade Sverige för att flytta till Frankrike redan innan han blev en förmögen man. Därefter har familjen flyttat vidare till Schweiz för att därifrån kunna driva de ideella stiftelser de nu är djupt engagerade i.
– Jag har bott utomlands med familj och allting hela tiden. Det här är ett påhitt från myndigheterna för att få in skatteintäkter. Det är det enda sättet att lugga mig på, att påstå att jag gjort något jag inte har gjort.
”Var fattig som en lus”
Flyttade du av skattetekniska skäl?
– Absolut inte. När jag flyttade var jag fattig som en lus men flyttade till Paris med familjen för att satsa allt på att få igång Q-Med. Stockholm är inte centralast i Europa och det är inte det lättaste att därifrån fånga upp kunder och hålla kontakten med dotterbolag centralt i Europa. När jag sedan gick i pension flyttade vi till Schweiz för att kunna driva vår Tanzania-stiftelse och hjälpa till med investeringar i Uppsala och Sirius. Det hade inte gått om jag flyttat hem.
Varför?
– Vi kan inte organisera biståndsverksamheten på det sättet vi vill göra där. Entreprenörsdrivet. Biståndsverksamhet får inte vara i Sverige eftersom det är en rörelse som Sverige anser måste skatta och det blir för dyrt.
Skatteverket är alltså av en annan uppfattning än Ågerup och förvaltningsrätten har också slagit fast att 73-åringen omgående ska betala in 844 miljoner kronor. Ett beslut Ågerup överklagat.
”Det har varit värt det”
Den 3 april spelar IK Sirius allsvensk fotboll igen för första gången på 42 år. Samtidigt får Bengt Ågerup fortsätta att vänta på att få reda på hur mycket det egentligen kommer kosta honom. 50 miljoner – eller 1,2 miljarder?
Har det varit värt det?
– Jag lägger 250 miljoner kronor på mödravård i Tanzania. Hur mycket är det värt? Det finns alltid en humanitet i det hela och jag tycker att det här har varit värt det. Oavsett vad det kommer att kosta så har det varit värt det för att Sirius får chansen att spela på högsta nivå och bygga upp en bra förening. Sedan har man alltid tänkt att något ska komma tillbaka och nu har jag mest fått skit för det här eftersom jag då anses ha så stark anknytning till Uppsala. Så nu ska jag få plikta på annat håll. Det är tokigt.
Vad kommer krävas för att du ska engagera dig ekonomiskt i Sirius igen?
– Att man lägger ner det negativa, den här jakten. Det vore trevligt om man slapp.
Hur ser du på Sirius framtid utan dig?
– Damlaget har varit en flyttfågel så det är inte helt överraskande att de nu bestämt sig för att hitta en annan miljö. Herrlandet tog ganska stor del av uppmärksamheten. Men jag hoppas verkligen att de kan etablera sig i allsvenskan. Det är målet. Att kunna genomföra matcher på ett bra sätt och vinna även när de inte spelar som bäst, men jag vet inte riktigt. Jag har inte hängt med i truppen alls. Det var något om någon överviktig målvakt jag såg på nyheterna någon gång. Det är det enda jag vet.