Nya regelverket – Sverige dubblar tiden
Uppdaterad 2020-01-31 | Publicerad 2020-01-30
En man som vill korrigera sitt kön till kvinna får vänta i två år på att få delta med andra kvinnor i svensk tävlingsidrott.
Det framgår av Dispenskommitténs nya styrdokument kring hur transpersoner ska hanteras inom svensk idrott.
Internationella olympiska kommittén (IOK) och Internationella friidrottsförbundet (IAAF) anser båda att män som korrigerar till kvinnor ska stå utanför idrotten i minst tolv månader. Svensk idrott har nu alltså valt det dubbla för att transkvinnorna inte ska ha en orättvis fördel.
– 24 månader är en sammanvägd bedömning av de fakta vi har och med den gränsen känner vi oss idag ganska säkra på att det blir mest rättvist för idrotten. Wada sätter sällan exakta tidsgränser utan överlåter till varje land och idrott att göra det. Det innebär att det för dispenser kan skilja väsentligt i tid mellan länder för samma medicin och vi kommer säkert att få se variationer även när det gäller tidsgränser för transidrottare, säger Jan Lexell, ledamot i Dispenskommittén.
Tar 24 månader
Den nya regeln framgår i de nya riktlinjer kring transidrottare som Dispenskommittén och Dopingkommittén formulerat. Det är samtidigt bara en rekommendation då karantänstiden för en transkvinna inte är en dopningsfråga utan faller under tävlingsreglerna.
Regler som de enskilda idrottsförbunden äger rätten att styra över.
– Det tar 24 månader innan testosteronets effekt på muskulaturen försvinner men det är upp till de enskilda idrottsförbunden hur de vill göra, säger Dopingkomissionens ordförande Åke Andrén-Sandberg.
Riktlinjerna togs fram i oktober förra året efter att ett enskilt fall fick RF att ta ställning i frågan kring transpersoner inom elitidrotten.
Noel Filén Hammarström var under namnet Moa en mycket lovande basketspelare innan karriären avslutades när han kom ut som transperson i februari 2018. Anledningen till det abrupta slutet var att 18-åringen helt enkelt inte förstod att han kunde fortsätta spela.
Efter att ha påbörjat en könsutredning och behandling med testosteronsprutor sökte Noel under höstens 2018 ändå dispens för att få spela med sitt gamla damlag. Det slutade med ett avslag i mars 2019 och först efter att ha fått sitt juridiska kön ändrat i september 2019 kunde han sedan fylla i en ny dispensansökan för att nu få tävla med killar.
I december godkände Dopingkommissionen den och på onsdagen blev 20-åringen Sveriges första transsexuella elitidrottare.
Det var det första fallet med en transperson inom idrotten som Dopingkommissionen och Dispenskommittén på Riksidrottsförbundet behandlat. Det var också under den processen som de nya riktlinjerna arbetades fram.
Varje idrottsförbund bestämmer nu i vilken klass en transatlet ska få tävla, men får rekommendationer från Dispenskommittén. Kommittén och Dopingkomissionen bedömer i sin tur om den medicin idrottaren eventuellt tar är förenlig med Internationella antidopningsbyrån (Wadas) regelverk och inte ger idrottaren en orättvis fördel.
Kriterierna i Dispenskommitténs nya styrdokument kan sammanfattas som följer:
- Om en idrottare ska tävla mot män eller kvinnor bestäms av dennes juridiska kön. En biologisk och juridisk kvinna får dock tävla i valfri klass så länge hon inte tar testosteron, om idrotten så tillåter.
- En man som korrigerar till kvinna ska stå utanför kvinnoidrotten i 24 månader och ha "normala" testosteronnivåer för kvinnor.
- En kvinna som korrigerar till man ska ha "normala" testosteronnivåer för män.
De svenska slutsatserna baseras på internationella rekommendationer. Däremot inte några regler då de helt saknas.
– Men den grundläggande delen är hur man hanterar testosteronnivåer hos idrottaren, säger Jan Lexell.
De stora internationella idrottsförbunden är också alla överens om att det manliga könshormonet testosteron kan vara prestationshöjande men deras regelförslag och tolkningar är en djungel.
Både IOK och IAAF föreslår gränsvärden för mängden testosteron i blodet på idrottare som korrigerat sitt kön från man till kvinna. Svenska dispenskommittén har trots det valt att inte ha någon fast gräns, mer än att det ska ligga ”inom det normala”. Något som kommer bedömas från fall till fall.
När en idrottare korrigerar från kvinna till man gäller också att testosteronmedicineringen inte får ge idrottaren en orättvis fördel genom för höga hormonnivåer. Värdet hos män kan samtidigt variera från 7,7 upp till 29,4 nmol/l och vad som är ”normalt” har svensk idrott lämnat åt sjukvården att bedöma.
– Det finns annan medicinsk personal som tagit proverna och värderat dem. Det här är inte strikta och exakta värden utan individuella bedömningar. Det är så långt vi skrivit, säger Jan Lexell.
Wada lämnar det också upp till varje enskilt land eller förbund att bedöma vem som ska anses vara kvinna eller man. Här har RF valt att det juridiska könet ska gälla i Sverige, men en biologisk kvinna får tävla mot valfritt kön så länge idrottaren inte tar testosteron och idrotten tillåter det.
Kan vara tydligare
Samtidigt är Jan Lexell också tydlig med att alla fall ska bedömas individuellt.
– Alla de här reglerna är lite av gråzoner. Jag ska inte säga att idrotten blivit tagen på sängen men vi håller på att aktivt arbeta för att det i grunden ska fortsätta vara så jämlikt och rättvist som möjligt och att ingen ska få en fördel av något. Sista ordet är inte heller sagt kring våra exakta riktlinjer men det här är så långt vi kommit i dag.
Hur rättssäkert och rättvist blir det när det inte finns tydliga regler?
– Jag tar med den frågan tillbaka till vår Dispenskommitté. Jag tycker själv att vi kan vara ännu tydligare mot idrotten så att det blir rättsligt och juridiskt korrekt och man förstår vad som gäller.
Lexell understryker samtidigt ett återkommande dilemmat när dispensansökningar ska bedömas individuellt utifrån det medicinska underlag som idrottaren lämnar in samtidigt som regler bör vara så tydliga som möjligt.
– Vi har medicinsk grund och det finns riktlinjer men i individuella fall blir det alltid en enskild bedömning. Jag förstår om andra kan uppfatta det som aningen rättsosäkert att inte veta exakta nivåer men det är inte absoluta gränser som är avgörande och styrande. I många fall där vi accepterar och godkänner så sker det efter en sammanvägd bedömning där någon inte anses ha en rimlig fördel. Just i det här fallet med att gå mellan könen hade det säkert varit en fördel om det var kristallklart vad som egentligen avses. Detta är inom idrotten ett relativt nytt område och det kommer att utvecklas mycket de närmaste åren, det är jag helt säker på.
PODD Noel blev Sveriges första transsexuella elitspelare
I dagens Aftonbladet Daily berättar vi om Noel Filén Hammarström som blev Sveriges första transsexuella elitspelare. Gäst är Patrik Brenning, reporter på Sportbladet.