Det finns bara en kung i svensk friidrott
Publicerad 2024-09-13 22.33
BRYSSEL. Mondo Duplantis avslutar med ännu en titel när han vinner Diamond League-finalen i Bryssel.
Och Daniel Ståhl hamnade utanför pallen igen med en fjärdeplats.
Det sammanfattar säsongen ganska bra.
Det finns bara en kung i svensk friidrott just nu.
Mondo avslutade säsongen med att ta sin 20:e raka seger och gå obesegrad genom hela 2024.
Det är första gången på fyra år som det inte finns minsta plump i protokollet.
Bara segrar – till och med i hans enda hundrameterslopp.
Då har han ändå bara förlorat totalt fyra tävlingar sedan VM-silvret bakom amerikanen Sam Kendricks i Doha 2019.
Men han har aldrig haft en säsong och framförallt sommar som slår den här.
Vare sig resultatmässigt eller i tunga titlar.
VM-guld inomhus i Glasgow i mars, världsrekord direkt i Diamond League-premiären i kinesiska Xiamen, EM-guld i Rom i början av juni och så uppvisningen i Paris där han uppfyllde sin pojkdröm att ta OS-guld och sätta världsrekord i samma tävling.
Nu togs han emot med kvällens största jubel när han presenterades inför stavtävlingen. Inte ens Belgiens egen guldmedaljör Nafi Thiam slog det när hon visade upp sig för publiken.
Så stor har han blivit och uppvisningen i Paris har förvandlat honom till friidrottens stora megastjärna.
Så här bra har han aldrig varit
Jag var ändå lite orolig inför den här sista tävlingen, då det var här på Kung Baudouin-stadion i Bryssel som Mondo förlorade sin näst senaste tävling 2022.
Då sprack segerraden i den sommarens näst sista tävling.
Men den gången blev han störd av en ojämn ansatsbana, som är det enda som kan få Mondo ur balans enligt hans pappa Greg.
Men nu ligger det nya banor på den här arenan och de problemen är borta.
Så Mondo hoppade hem säsongens sista titel lika överlägset som han vunnit de tidigare.
Han gick in på 5,62, stod över både 72 och 82 och var sedan ohotad när han gled över 5,92 i första försöken.
Där hade han vunnit tävlingen. Efter det nöjde han sig med nya stadionrekordet 6,11, men vann ändå med 29 centimeter.
Nej, så här bra har han aldrig varit, även om hoppningen var aningen skakig inomhus efter lite för mycket skräpmat. Men det blev en varningsklocka som bara gjorde honom ännu mer överlägsen.
Han la om kosten med hjälp av mamma Helena, gick ner fem kilo och satte världsrekord direkt i första tävlingen.
Sedan dess har det blivit två till.
Speglar Ståhls säsong
Att det inte skulle bli något här i Bryssel förstod jag väl redan från början. Det här var första gången jag fick plocka fram dunjackan i kvällskylan.
Det kan jag köpa, då Mondo hade tur med vädret både i Paris och i polska Chorzow, med rejäl värme och så gott som vindstilla.
Perfekt världsrekordväder.
Jag har ju läst forskarrapporter som slagit fast att den perfekta temperaturen för de explosiva grenarna ligger mellan 26-32 grader.
Den här kvällen var det långlöparväder och man får vara glad att det inte regnade som det gjorde timmarna före tävlingarna.
I fjol var det Daniel Ståhl som avslutade säsongen magnifikt med sitt monsterkast och 71,46 i sista omgången i VM i Budapest.
Det gav både VM-guld och bragdguld.
Nu blev han fyra efter att ha kastat 66,26 som längst. Det speglar hans säsong.
Australiens Matt Denny öppnade med personligt rekord och 69,96 och satte tonen direkt och vann DL-finalen för andra året i rad före Mykolas Alekna och Lukas Weissheidingar.
Är det någon som är nästan lika överlägsen som Mondo, så är det amerikanskan Sydney McLaughlin på 400 häck. Nu sprang hon 400 meter här i Bryssel, men fick inte vara med i den riktiga finalen då hon inte gjort en enda Diamond League-tävling tidigare i år.
Ändå var hon snabbast av alla med sina 49,11.
Direkt i loppet efteråt sprang Dominikanska Republiken Merileidy Paulino hem Diamond League-titeln med tiden 49.45.
Hon hade fått stryk med tre meter.
Det återstår en dags tävlingar här i Bryssel.
Men i morgon finns bara en svensk med och det är Andreas Kramer som tog den sista finalplatsen på 800 meter.