”Ser på oss kvinnor som en ponnyshow”
Lindsey Vonn om sexism: ”Är irriterande”
Uppdaterad 2017-11-27 | Publicerad 2017-10-25
VAL SENALES. Lindsey Vonn, 33, är äntligen skadefri och redo för det som lär bli hennes sista OS.
I en exklusiv intervju med Sportbladet berättar superstjärnan om skadorna, OS-drömmen, jakten på Ingemar Stenmarks rekord, viljan att tävla mot män – och sexism inom idrott.
– Vi kvinnor ses som andrahandssorteringen. Vi är ”ponnyshowen”, killarna är de riktiga kapplöpningshästarna. Sånt är verkligen irriterande, säger hon.
Det här är Lindsey Vonns första besök i Val Senales.
Ingen visste att hon skulle hit.
Resan till den italienska Sydtyrolen har hemlighållits – fram till nu.
Först klockan 19.30 på tisdagskvällen avslöjas hennes vistelse via en hälsning på tv-kanalen Eurosports twitterkonto.
”Surprise! Jag är tillbaka i Europa, tränar hårt och hoppas vara tillbaka i tävling väldigt snart. Håll utkik”, säger Vonn i ett uttalande.
Då har Sportbladet redan sprungit på henne vid ett av hotellen och blivit lovade hennes allra första intervju inför den nya säsongen.
Vi bestämmer tid och plats.
Sen kommer hon.
Gåendes ner för trapporna, aningen trött efter dagens träningspass, men tillräckligt pigg för att svara långt och utförligt på frågor om skadorna, OS-drömmen, jakten på Ingemar Stenmarks rekord, viljan att tävla mot män – och sexism inom idrott.
Extremt skadedrabbad
Men vi börjar med de där skadorna. För det har blivit ett par genom åren…
- I februari 2013 kraschade hon brutalt under super G-loppet i VM i österrikiska Schladming och fick föras i ambulanshelikopter till sjukhus.
- I november 2013 slet hon sönder samma korsband och tvingades sedan ställa in sin medverkan i Sotji-OS 2014.
- I augusti 2015 kraschade hon under ett träningspass i Nya Zeeland och fick en fraktur i ankeln.
- I november 2016 kom ännu en krasch, den här gången under ett träningsåk i Copper Mountain, Colorado, som resulterade i att Vonn bröt armen.
– Men nu mår jag bra. Jag har jobbat hårt i gymmet och fysiskt känns det jättebra. Ingen av mina gamla skador stör mig, säger Vonn.
När gör du din första tävling?
– Kanske redan i Sölden (premiären nu till helgen). Vi får se. Annars väntar jag till Lake Louise (Kanada, i slutet av november).
Vad har du för förväntningar inför säsongen, nu när det är OS?
– OS är definitivt mitt stora fokus. Självklart vill jag göra bra ifrån mig i världscupen också, men tankarna har legat på OS ända sedan i somras, när jag tränat på gymmet. Jag vill ta en till medalj (Vonn har ett guld och ett brons från 2010). Det var en stor besvikelse att inte kunna tävla i Sotji. Det här blir ju mitt första OS sedan 2010, så det var ett tag sedan…
Mm, och man får inte så många chanser?
– Exakt. Det här blir nog mitt sista OS, så jag ska göra allt för att det ska räknas, säger Vonn.
Hon jagar även Ingemar Stenmarks rekord i antal vunna världscuptävlingar. Vonn har 77 segrar och behöver således nio till för att nå Stenmarks 86.
– Jag ska definitivt försöka slå rekordet. Det är ett av mina största mål. Jag är nära, men inte tillräckligt nära, så jag måste jobba hårt för att nå dit. Jag vet redan att jag kommer köra minst en säsong till efter den här, så förhoppningsvis slår jag rekordet nästa säsong. Men om allt går bra så kanske jag slår det redan nu.
Ingemar kanske läser det här, har du någon hälsning till honom i så fall?
– Ja, Ingemar är så härlig. Han kom ju till VM i fjol, och jag träffade honom vid parallellslalomen i Stockholm (Hammarbybacken) också. Han sa att han vill att jag ska slå hans rekord, så jag ska försöka göra det, säger Vonn.
”Tröttsamt att höra”
Den nyss fyllda 33-åringen har även ett annat mål: Att få tävla mot män. Hon förhandlar just nu med Fis (internationella skidförbundet) men möter kraftigt motstånd. Till och med Fis tävlingschef, Markus Waldner, har sågat hennes önskan.
– Hur kommer de andra åkarna att reagera? Är det rättvist mot dem, bara för att ”prinsessan” vill stå ensam i rampljuset?, har han sagt till österrikiska sajten sport.24.
Vad svarar du på det, Lindsey?
– Alltså, det är verkligen inte anledningen till att jag vill göra det här. Jag har tillräckligt med rampljus från media. Det här handlar bara om mina personliga ambitioner. Jag tränar med män hela tiden och vill testa mina vingar mot dem. Och jag vill inte ha en uppvisningstävling, det ska inte bli något jippo av det hela utan det ska vara en riktig tävling. Det är ganska tröttsamt att höra alla negativa kommentarer. Men visst, folk får väl tycka vad de vill.
Tror du att du kommer få tävla mot män?
– Jag hoppas det. Vi ska ha ett till möte med Fis i maj, sen ska det röstas om det. Förhoppningsvis kan jag få göra det i december (2018).
Apropå sådana här frågor, så pågår ju en kampanj, #metoo, där kvinnor står upp mot sexism i samhället och berättar sina historier. Hur ser du på detta?
– Jag tycker det är viktigt att kvinnor har samma rättigheter som män. Ibland finns det en gräns, men jag tycker vi måste balansera det så bra vi kan. Det finns fortfarande en viss ojämlikhet och det är inte rättvist. Personligen är jag inte nödvändigtvis feminist, men jag vill verkligen ha kvinnlig rättvisa. Det tycker jag är extremt viktigt.
Har du några dåliga erfarenheter från detta, sexism och så?
– Inte så mycket faktiskt. Skidåkningen är ganska olik andra sporter, som till exempel tennis. Vi tävlar ju på samma banor. Däremot upplever jag definitivt en generalisering att vi kvinnor ses som andrahandssorteringen. Vi är ”ponnyshowen”, killarna är de riktiga kapplöpningshästarna. Sånt är verkligen irriterande. Sen finns det absolut en diskrepans i tävlingsnivån; män är bättre än kvinnor, så enkelt är det, men generellt tycker jag ändå att folk kan hålla såna där negativa kommentarer för sig själva.
Går det åt rätt håll då? Blir det bättre eller sämre?
– Jag tycker det blir bättre. I tennis har män och kvinnor lika mycket prispengar och i fotbollen har det just varit en stor debatt som lett till jämställdhet, i alla fall i USA. Så jag tycker verkligen att det händer mycket. Och jag hoppas det fortsätter.
”Kommer nog inte till Stockholm”
I slutet av februari förra året deltog Lindsey Vonn i en världscuptävling i parallellslalomen i Hammarbybacken i Stockholm. För att få vara med den här säsongen krävs att hon leder den totala världscupen, eftersom hon inte längre kör slalom.
Vill du tillbaka till Stockholm?
– Jag tror inte det går. Det blir dålig tajming inför OS. Även om jag leder den totala världscupen kommer jag nog inte åka till Stockholm. Jag vill förbereda mig inför OS för som sagt, det lär bli mitt sista. Men kanske kan jag komma till Stockholm nästa år!
Till sist, vilka ser du som dina största svenska rivaler i år?
– Oj… Det finns tuff konkurrens i storslalomen. Maria (Pietilä-Holmner) och Frida (Hansdotter). Sen har vi andra unga tjejer på väg uppåt, framförallt i slalom. Det är tur att jag inte kör slalom längre för det kommer upp nya talanger hela tiden. Men ja, det finns några riktigt bra svenska utförsåkare där ute. Jag får vara på min vakt, säger Lindsey Vonn.