Turkiska "varggesten" har en blodig historia

helskärm

Med sina fingrar formade Turkiets målhjälte två vargar och fotbolls-EM i Tyskland förvandlades till storpolitik.

Gesten har en koppling till en högerextrem rörelse med en blodig historia.

– Försöken att avpolitisera symbolen bygger på ihåliga argument, säger Turkietkännaren Ekim Caglar.

”Varggesten” som den turkiske mittbacken Merih Demiral gjorde under EM-åttondelsfinalen mot Österrike är en laddad symbol även i Turkiet.

– Det finns två spår i den diskussionen. Den ena är att den är delvis normaliserad, men det är samtidigt en hälsning som framför allt är kopplad till en viss typ av radikal turkisk nationalism, säger Ekim Caglar, Turkietkännare och författare med fokus på fotbollens politiska kopplingar.

Gesten ses med jämna mellanrum, framför allt i demonstrationer, och den har även förekommit på fotbollsläktare tidigare.

Blodig historia

– Man försöker göra gällande att det är en kulturell och historisk symbol, snarare än en politisk symbol. Vargen är en mer allmän mytologisk figur i turkisk nationalism, men det specifika vargtecknet med fingrarna är det inte på samma sätt, säger Ekim Caglar.

Kopplingen till den ultranationalistiska rörelsen är dock tydlig. Den rymmer flera politiska partier, men det mest etablerade är MHP (Nationella handlingspartiet), som är ett stödparti till president Recep Tayyip Erdogans regeringsparti AKP.

Rörelsen har en blodig historia och en central organisation är högerextrema Grå vargarna, som låg bakom mord på politiska motståndare under framför allt 1970-talet.

– De som ser sig exkluderade och har blivit utsatta av den här formen av nationalism och också minns historien när rörelserna kopplade till den här traditionen dödade oliktänkande tycker att den här gesten är kontroversiell, säger Ekim Caglar och fortsätter:

– De försöker få tillbaka diskussionen till det som jag skulle säga är fakta: att det här tecknet är kopplat till en viss rörelse och att den inte är allmänt nationalistisk.

”Ihåliga argument”

Demiral sade efter matchen att det inte fanns något speciellt budskap med gesten utan att den handlade om hans turkiska härkomst. Ett argument som inte riktigt är giltigt, menar Caglar.

– Med tanke på det vi vet om den här symbolen, hur den har använts och inom vilka rörelser den har varit central så är det en politisk symbol. Försöken att avpolitisera symbolen bygger på ihåliga argument.

Att den kontroversiella gesten har blivit storpolitik är inte förvånande, menar Caglar. Det är däremot mer förvånande hur Turkiets utrikesdepartement reagerade, dels på den tyska inrikesministerns uttalande och dels på Uefas utredning av gesten.

– Det var en ny politisk växel, säger Ekim Caglar.