Strandhäll: Vårdens problem beror inte på flyktingarna
Publicerad 2018-04-26
Det är inte flyktingmottagandet utan de allt fler äldre som sätter press på den svenska sjukvården.
Det slår socialminister Annika Strandhäll (S) fast.
– Vi räknar med 300 000 fler 70-plussare till 2025, säger hon.
Aftonbladet har i flera dagar granskat de stora problemen i den svenska hälso- och sjukvården i serien ”Vårdlarmet”.
Vi har berättat om Alvin som bara blev en månad gammal, om Enar som fick vänta 16 månader på en höftoperation och Petra som måste tjata till sig nödvändiga operationer. Men också om vårdpersonal som går på knäna och landsting som måste hyra in personal.
Annika Strandhäll har läst artiklarna och berörts av de enskilda berättelserna:
– Varje gång jag hör om enskilda som råkar illa ut i vården blir jag både ledsen och upprörd. Men också beslutsam. De här berättelserna illustrerar varför det är så viktigt med fortsatta vårdinvesteringar, säger hon.
Personalbristen värst i norra Sverige
Socialministern menar att hon känner igen den bild som ges, inte minst vad gäller personalbristen.
– Min känsla är att de beskrivningar jag läser bekräftar en bild som jag väl känner igen. Jag träffade samtliga landsting under hösten, både politiker och tjänstemän.
Värst är bristen i norra Sverige, menar Strandhäll. Men den finns överallt.
– Jag tycker att Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro är spot-on när hon uttrycker en frustration över skriverierna kring vårdplatsbrist. Hon säger att det egentligen inte finns en vårdplatsbrist utan att det finns en personalbrist som gör att man inte klarar av att hålla vårdplatser öppna.
Vårdförbundets ordförande menar dessutom att det finns signaler om att landstingen använder professionsmiljarden (som regeringen öronmärkt till specialistutbildning av sjuksköterskor) till annat. Hur ser du på det?
– Det gör mig ganska upprörd när jag hör det. När vi specialdestinerar medel från regeringens sida, på det sättet som vi har gjort under den här mandatperioden, så beror det på att vi ser att det finns ett särskilt behov här. Och då är det viktigt att landstingen, oaktat sitt läge, ser till att resurserna landar där de ska, annars är risken att man bara förvärrar en redan tuff situation, säger Strandhäll.
Är du beredd att ta landstingen i örat om pengarna inte går dit de ska?
– Ja. Vi följer upp det här och kommer att fortsätta följa upp det. Socialstyrelsen har ett särskilt uppdrag att följa upp hur de här resurserna används.
Under mandatperioden har regeringen även avsatt medel för att stärka förlossningsvården. Den satsningen slår enligt Annika Strandhäll väl ut.
– Det är ett område där vi ser att de specialdestinerade resurserna har fått effekt. Vi har fått en ganska rejäl ökning av antalet anställda och förlossningsskadorna minskar, säger hon.
Hon menar att det beror på att alla nivåer, både lokalt och nationellt, samarbetat.
– När vi jobbar tillsammans ser vi att vi förändrar bilden.
Måste våga prova nytt
Socialministern ser regeringens utbyggnad av utbildningar på vårdens område som avgörande för att landstingen ska klara bemanningen framöver. Men det handlar också om att våga prova nya lösningar, framhåller hon.
Annika Strandhäll ger ett exempel från Sunderbyns sjukhus i Norrbotten som hon nyligen besökte, och där hon menar att man infört en ny modell för att lösa personalproblemen.
– Det är ett fantastiskt bra exempel som har fallit väldigt väl ut. I norr dras man med de största utmaningarna, utflyttningsproblematik, stort generationsskifte bland personalen och man har svårt att attrahera nya att börja jobba där. Nu ska man implementera detta i hela landstinget för att det har blivit så framgångsrikt, säger hon.
Det handlar enligt ministern om att man har anställt servicepersonal, som ska sköta till exempel mat och städ, för att avlasta undersköterskor och sjuksköterskor. Och inrättat ”supersköterskor” som utför en del av läkarnas uppgifter.
”Bekymrar mig mycket”
Aftonbladets granskning har också visat att landstingens beroende av hyrpersonal fortsätter att öka.
– Landstingens kostnader för hyrpersonal bekymrar mig mycket.
Annika Strandhäll framhåller att det är av största vikt att bryta utvecklingen.
– Det handlar egentligen mindre om pengar och mer om människor. Som patient i svensk vård ska du inte ständigt mötas av vikarier.
Inte flyktingar som pressar vården
Många läsare som hört av sig till Aftonbladet med anledning av ”Vårdlarmet” menar att vårdens problem beror på det svenska flyktingmottagandet under de senaste åren. Men det slår Annika Strandhäll helt ifrån sig.
– Det stämmer inte, det är inte sant! Vi har under den här mandatperioden ökat resurserna till sjukvården så den har 13 miljarder mer till sitt förfogande nu än när vi tog över 2014, säger hon.
I stället menar hon att det är den allt äldre befolkningen som pressar vården. Till 2025 väntas antalet invånare, 70 år och äldre, öka med 300 000 personer eftersom svenskarna lever allt längre.
– Vi har en snabbt åldrande befolkning i Sverige. Medellivslängden ökar med 3,5 timme per dygn och vi har ett större antal kroniker med livslånga relationer till sjukvården i dag än för 30 år sedan.
Tidigare har finansminister Magdalena Andersson (S) sagt att det kommer att krävas minst 20 miljarder till kommuner och landsting 2018–2022 för att få välfärden på fötter.
M: Hon skyller ifrån sig
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är inte imponerad över Annika Strandhälls resultat i sjukvårdsfrågan.
– Regeringen har haft ansvar i fyra år nu och skyller sina misslyckanden på annat, man tar helt enkelt inte ansvar för att vårdköerna är längre, för att barn får vänta för att komma till psykiatri eller för att cancerpatienter inte får vård i tid, säger hon.
Moderaternas recept för vården är större satsning på fler specialistsjuksköterskor och en återinförd kömiljard, framhåller Svantesson.
– Vi vet att kömiljarden har effekt, just för att öka drivkraften att jobba ned köerna för landsting och regioner.