Miljardbelopp från vården – till hyrpersonal
Publicerad 2018-04-25
Vården blöder mångmiljardbelopp – till olika bemanningsföretag.
Bara de tre senaste åren har inhyrda läkare och sjuksköterskor kostat vården 13,8 miljarder.
Västra Götaland lägger mest i Sverige på hyrpersonal.
– Vi har prioriterat att hålla uppe produktionen och minska våra köer, säger Jonas Andersson (L).
Aftonbladet har i flera dagar granskat den svenska sjukvårdens problem med överbeläggningar och personalbrist.
För att klara bemanningen använder Sveriges 21 landsting och regioner ofta inhyrd personal.
Det handlar till största delen om läkare till vårdcentraler i landet, men också sjuksköterskor och andra vårdanställda, till exempel barnmorskor.
Dyrare för varje år
Sedan 1,5 år tillbaka jobbar landsting och regioner mot målet att i januari 2019 vara oberoende av inhyrd personal.
Men kostnaderna fortsätter att öka – år för år.
Statistik från Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar att det gått 13,8 miljarder kronor till olika bemanningsföretag under perioden 2015–2017. Bara förra året kostade hyrpersonalen drygt 5,2 miljarder.
Mest pengar på inhyrda, 666 miljoner, lade Västra Götalandsregionen 2017.
Liberalen Jonas Andersson är ordförande i hälso- och sjukvårdsstiftelsen i Västra Götaland, som styrs av en koalition av MP och Alliansen.
– Från politisk ledning prioriterade vi att hålla uppe produktionen och se till att minska våra köer, säger han och menar att det ansågs viktigare än eventuella kostnader.
Samtidigt tillägger Andersson att man måste göra mer för att minska användandet av inhyrd personal.
– Det handlar om att stärka våra chefer och ge dem tydligare mandat att forma arbetsmiljö och lönevillkor. Vi har delar i vården som är för centralt styrda och där vi behöver involvera chefer och medarbetare mer för att få en bättre struktur.
Trendbrott i tre landsting
Tre landsting har dock gått emot trenden och lyckats sänka sina hyrkostnader. Det är Skåne, Östergötland och Kalmar.
2013 hamnade prislappen för inhyrd personal i Region Östergötland på 8 miljoner kronor. 2014 skenade kostnaden iväg till 98 miljoner. Året efter hade 100 miljoner kronor-gränsen passerats.
– Vi bestämde oss för att vi måste bryta det beroendet, säger Kaisa Karro, (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden i Östergötland.
Både en kortsiktig och långsiktig strategi antogs.
Målet i första fasen var att fasa ut inhyrda allmänsjuksköterskor och läkare på vårdcentralerna.
Har en bra bit kvar
Ett sätt för att få sjuksköterskorna att stanna var att erbjuda dem möjlighet att skaffa sig specialistutbildning med full lön. Fler läkare ges dessutom möjlighet att gå specialisttjänstgöring för att bli distriktsläkare.
Även om kostnaden för 2017 är lägre än 2016 ligger den fortfarande på cirka 100 miljoner årligen.
Med största sannolikhet kommer varken Östergötland eller någon annan region att lyckas bli oberoende av hyrpersonal.
– Vi är många som har en bra bit kvar att vandra, säger Kaisa Karro.
Skåne har kapat kostnaderna med 100 miljoner
För att en region eller landsting ska anses vara "oberoende av inhyrd personal" får de inte utgöra mer än två procent av den totala personalstyrkan, enligt SKL:s definition.
Just nu ligger Region Skåne på 1,7 procent.
– Men vi kan inte vara nöjda än. Det kan se olika ut på olika avledningar och för olika professioner, säger David Westlund (S), ordförande för personalnämnden i Region Skåne.
2016 var totalkostnaden för hyrpersonal i Region Skåne cirka 408 miljoner. Under 2017 sänktes den med nästan 108 miljoner.
Exempelvis är nästan alla läkare inom psykiatrin numera regionanställda.
Inhyrd personal ska användas vid enbart vid ”tillfälliga toppar”, menar Westlund.
– Det handlar om kontinuitet. Som patient är det tryggt att veta att läkaren och sjuksköterskorna har jobbat tillsammans och känner varandra, säger David Westlund.
Brister i arbetsmiljön
Från fackligt håll har länge framhållits att användningen av hyrpersonal är en följd av dåliga personalvillkor i vården.
Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande, framhåller att brister i arbetsmiljön är den stora förklaringen till att många läkare väljer bemanningsbranschen istället för att vara fastanställd inom landstingen.
– Våra medlemmar larmar om en svår arbetssituation och säger att de upplever en ökad flexibilitet som uthyrd, säger hon.
Det handlar till exempel om större möjligheter att påverka sin lön och sina arbetstider, men också i fråga om möten med patienter och vila mellan stressiga arbetspass.
”Vi fyller en viktig funktion”
Det är en bild som Eva Domanders, ordförande i branschorganisationen Bemanningsföretagen och själv utbildad sjuksköterska, delar.
En uthyrd sjuksköterska tjänar över 30 000 kronor i månaden, menar hon, vilket kan jämföras med ingångslöner cirka 25 000 kronor i de flesta landsting.
– Det är provocerande att vissa anser att en sjuksköterska inte ska få tjäna pengar. Det är inte vi som ligger för högt. Det är landstingen som ligger för lågt, säger Domanders.
Hon menar att hennes medarbetare fyller en viktig funktion och att de utgör en bråkdel av landstingens totala personalkostnad (se faktaruta).
– Vår personal ser till att det finns sjuksköterskor på landsbygden och att operationssalar är bemannade.
Hon tror inte att landsting och regioner någonsin kommer att klara sig helt utan inhyrd personal.
– Vi är utskällda av politiker men uppskattade av de som bedriver vården, säger hon.
FAKTA: Så mycket kostar hyrpersonalen
Sveriges 21 landsting och regioner har ett gemensamt mål om att vara oberoende av inhyrd personal från bemanningsföretag i hälso- och sjukvården till den första januari 2019.
Men kostnaderna fortsätter att öka. Under åren 2015-2017 har landstingen betalat nästan 13,8 miljarder för inhyrd personal, visar statistik från Sveriges kommuner och landsting.
Så mycket kostar hyrpersonalen:
2015: 3,9 miljarder kronor
2016: 4,6 miljarder kronor
2017: 5,2 miljarder kronor
Totalt: 13,8 miljarder kronor
Så fördelas kostnaderna för inhyrd personal:
2017
Läkare: 71 procent
Sjuksköterskor: 25 procent
Övrig vårdpersonal: 4 procent
2016
Läkare: 74 procent
Sjuksköterskor: 22 procent
Övrig personal: 4 procent
Källa: SKL
-
FAKTA: Inhyrda står för en bråkdel av personalkostnaden
• Den totala personalkostnaden för hälso- och sjukvård 2016 uppgick enligt branschorganisationen Bemanningsföretagen till 128 miljarder. 96,4 procent av dessa kostnader är de direktanställda i landstingen.
• 5 500 personer uppskattas vara helårsanställda inom vårdbemanning. Den största gruppen är sjuksköterskor, men här finns även läkare, undersköterskor, psykologer, chefer, assistenter och administratörer.
• En inhyrd läkare träffar i snitt tolv-femton patienter om dagen jämfört med fem till åtta patienter för en landstingsanställd läkare.
• Samtliga anslutna till Bemanningsföretagen har tecknat kollektivavtal. Men i 60 procent av fallen väljer landstingen och regionen att köpa in tjänster från dem som inte har något avtal, enligt Bemanningsföretagen.
Källa: Bemanningsföretagen