Så var Rakhmat Akilovs liv före attacken

”Motgångarna kan ha haft större betydelse än vad han själv anger”

Anders Johansson

Rakhmat Akilov, 39, har erkänt terrorbrott – att det finns ett bakomliggande syfte med massmordet.

Men vad är den egentliga drivkraften bakom dådet på Drottninggatan – personliga motgångar eller religiös extremism?

– Möjligen kan Akilovs besvikelser och motgångar i livet ha haft större betydelse än vad han själv anger, skriver rättspsykiatern i sitt utlåtande.

Larmet kommer in till polisen klockan 14.53, fredagen den 7 april.

Sex timmar senare grips Akilov och han medger att det är han som tagit lastbilen och kört på så många han kunde komma åt på Drottninggatan i Stockholm.

När han berättar om sitt motiv gör åklagaren bedömningen att det rör sig om terroristbrott genom mord. Ett massmord där det finns en bakomliggande avsikt, exempelvis ”allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer”, som det heter i lagtexten.

I övrigt beter han sig senare illa inne på häktet, skriker och gapar, och får flera tillsägelser.

Exakt hur Akilov förklarar dådet kommer bli offentligt när åtalet väcks i dag.

”Rekryterad av IS”

Enligt obekräftade uppgifter ska han ha hävdat i förhör att han varit i telefonkontakt med sina ”bröder” i terrorsekten IS, direkt efter attacken, och att han sedan tänkt resa och ansluta sig till dem.

En vecka efter dådet uttalade sig Uzbekistans utrikesminister Kamilov Abdulaziz Khafizovich och hävdade att Akilov hade kopplingar till IS. Han skulle ha rekryterats till terrorsekten efter att han bosatt sig i Sverige 2014.

Ministern hävdade också att svenska myndigheter fått varningar av Uzbekistans säkerhetstjänst via ett annat västerländskt land.

Även i hemlandet skulle Akilov ha uppmanat till angrepp mot uzbekiska myndigheter.

Vid en omhäktning tre månader efter dådet hade Akilov ändrat sitt utseende. Han hade börjat odla skägg och bar en topi – en religiös huvudbonad som ofta bärs av muslimska män i samband med bön.

Före dådet var han aktiv på ryska sociala medier. Han kopplas till ett nätverk som sprider extremistisk propaganda, enligt en granskning Dagens Eko har gjort. Han ska också ha visat sympatier för IS, och exempelvis gillat en bild från bombdåden vid Boston Marathon 2013.

Inte allvarligt psykiskt störd

Samtidigt finns uppgifter om att Akilov upplevt starka motgångar och misslyckanden i livet. Det är också något som den rättspsykiater som undersökt honom flaggat för.

Den lilla sinnesundersökningen utmynnade i att Akilov inte led av någon allvarlig psykisk störning vid själva gärningstillfället och inte heller vid undersökningen i början av maj. Någon stor sinnesundersökning var inte nödvändig såvitt rättspsykiatern kunde bedöma på det underlag som fanns tillgängligt.

I samtalet med undersökningsläkaren berättade Akilov att han tagit sig till Europa för att klara ekonomin efter den äldsta dotterns kostsamma bröllop.

Läkaren skrev i sitt ”paragraf-7-intyg”:

”Möjligen kan Akilovs besvikelser och motgångar i livet ha haft större betydelse än vad han själv anger.”

Under undersökningen, som i praktiken består av ett längre samtal, beskrevs Akilov som ”fullt orienterad och vaken”. Han framstod som flexibel och följsam och försökte direkt lära sig namnen på både doktorn och tolken.

Intyget avslutas:

”När samtalet egentligen är slut och vi väntar på att släppas ut ur rummet sätter sig Akilov och stirrar snett neråt framför sig. På fråga vad han då tänker på säger han att det mest är tomt, och att han får ”flashbacks” av tidigare händelser.”

Misstänkte att hustrun var otrogen

Rakhmat Akilov kommer från den tidigare Sovjetstaten Uzbekistan. Hans äldre bror Olim Akilov som Aftonbladet träffat i staden Samarkand, berättade att Rakhmat inte var det minsta religiös. Och att påstådda kopplingar till IS var skitsnack.

Aftonbladets reporter Staffan Lindberg frågade:

Gick han någonsin i moskén?

– Nej, varken här eller i Ryssland, svarade brodern.

Levde han efter religiösa regler?

– Inte alls. Rakhmat var en öppen, civiliserad person. Ingen inskränkt gammaldags, fattig, bybo. Han uppmanade sina döttrar att utbilda sig och hålla på med sport. Du skulle inte ens hitta koranen i hans hus.

Brodern berättade däremot att det fanns en sak som kunde väcka Rakhmats vrede – hustrun. Han tyckte inte om att hon reste till Turkiet och det bråkade de mycket om.

– Jag tror att han var svartsjuk, sade brodern. Kanske var det en annan man där. Jag vet inte. Han hängde upp sig på det, sa att om någon lämnade landet för att jobba, vilket är vanligt här, måste den andra vara hemma med barnen. Det återkom han till hela tiden.

Blev av med sina jobb

2009 tog sig Akilov, utbildad svetsare, till Ryssland för att arbeta. Han jobbade där på en cementfabrik men blev av med jobbet fyra år senare när han var på semester i hemlandet.

Hans hustru reste då till Turkiet för att arbeta och året därpå, 2014, tog sig Rakhmat Akilov till Sverige med samma syfte.

2015 reste han från Sverige till Turkiet för att få hustrun att återvända hem och ta hand om de fyra barnen. Han misslyckades men i augusti 2016 åkte hon till slut tillbaka till Uzbekistan.

– Han lovade och försäkrade henne att pengarna han tjänade i Sverige skulle räcka för att försörja hela familjen, berättade brodern för Aftonbladet.

Men Rakhmat Akilov förlorade jobbet i Sverige. Han höll på med asbestsanering men blev påkommen med att sova på jobbet.

Efterlyst av polisen

Han fick också ett utvisningsbeslut över sig. I slutet av februari blev han efterlyst av polisen eftersom han inte befann sig på adressen där han var skriven. Akilov hade gått under jorden.

Under perioden i Sverige hade Akilovs mamma avlidit och äldsta dottern gift sig, stora familjehändelser som han inte kunde närvara vid.

Den 8 mars, 30 dagar före attentatet, reste hustrun till Turkiet igen. Ungefär vid den tiden träffade en tidigare jobbarkompis Akilov.

– Jag frågade hur läget var, om han hade något jobb eller så, berättade ex-kollegan för Aftonbladet.

– Han sa: ”Jag bara röker och sover”.

När åtalet nu väcks blir hela polisutredningen offentlig, inklusive förhör och den tekniska undersökningen.

Då kommer – kanske – den stora frågan få sitt svar: Varför?