”EU-samarbetet riskerar att bli förgiftat”

Pär Karlsson

Flyktingkrisen har gjort att den europeiska unionen skakar i sina grundvalar.

Under en blixtvisit i Sverige säger EU-parlamentets talman Martin Schulz att det är otroligt viktigt att medlemsländerna hittar en långsiktig lösning.

– Annars kan samarbetet dem emellan bli förgiftat, säger han.

EU-parlamentets talman, den tyska socialdemokraten Martin Schulz, hade en stressig dag under sitt besök i Sverige. Han hann bland annat med att träffa kung Carl XVI Gustaf, statsminister Stefan Löfven (S) och M-ledaren Anna Kinberg Batra.

Aftonbladet fick som enda svenska tidning en längre intervju med Schulz.

Hans besök skedde samtidigt som unionens inrikesministrar samlades i Bryssel för att försöka enas kring hur den akuta flyktingkrisen, som fört mängder av människor till Europa, ska lösas. Under kvällen stod det klart att man närmade sig en temporär lösning som rör 120 000 flyktingar som redan finns i Europa.

Menar att EU inte mår bra

Schulz, som det senaste decenniet arbetet sig upp till en mäktig topposition inom EU, är den som leder arbetet då 750 parlamentariker från 28 medlemsländer träffas. I sin roll representerar han också parlamentet gentemot de andra mäktiga EU-institutionerna.

Men under sitt Sverigebesök erkänner han att EU, just nu, inte mår så bra.

Om EU vore en människa, hur skulle du säga att den personen mår i dag?

– Det är en person som i grunden är stark, talangfull och fokuserad. Men som just nu inte gör vad den borde utan i stället slösar sin energi på konfrontation.

Hur oroad är du över flyktingkrisen?

– Jag är väldigt oroad om man inte lyckas komma överens om fördelningen av flyktingarna runt om i EU. Det fungerar inte att något som är ett problem för alla medlemsländer ska lösas av bara några få. EU-samarbetet bygger på ömsesidigt förtroende och solidaritet. Men just de sakerna ifrågasätts i dag av några av medlemsstaterna.

Vad händer om man inte lyckas komma överens om en långsiktig lösning?

– Då kommer vi få den situation som redan finns, att vissa EU-länder får bära bördan själva. Men det kommer inte ske utan konsekvenser, för då kommer samarbetet mellan länderna att bli förgiftat. Om vi inte lyckas lösa det här är jag rädd för att andra frågor inte heller kommer kunna lösas.

Sverige och ditt hemland Tyskland sticker ut i den här frågan, varför?

– I våra två länder får flyktingarna ett mänskligt och anständigt bemötande. Om det vore så i fler länder skulle människor söka sig dit också. Men vi ska inte heller glömma bort de insatser som gjorts i Italien, Grekland, Spanien och på Malta. De har tagit emot många flyktingar och de har behandlat dem väl.

”Människor är rädda”

Du har sagt att det snabbt måste skickas mer pengar till Jordanien, Libanon och Turkiet?

– Det befinner sig miljontals flyktingar i dessa länder. Ju mer de kan hjälpa och assistera människor, desto fler kommer att stanna där i stället för att ta den riskfyllda vägen över Medelhavet och Balkan.

Runt om i Europa växer sig samtidigt nationalistiska rörelser och högerextrema krafter starka. Varför då?

– Människor är rädda. Då kommer det partier med ett budskap som säger att inget behöver förändras och att allt kan bli som de alltid varit, så länge utlänningarna hålls borta. Det låter fint, men det är fel. Alla dessa partier har en sak gemensamt, de har en syndabock för allting men inte lösningar på någonting. Men de har en publik och därför är de farliga.

Hur har politikerna i Europa misslyckats och vad måste de göra bättre?

– De måste säga sanningen. Kina och Indien har över en miljard invånare i dag, en tredjedel av världens befolkning tillsammans. Prognosen för 2050 säger att Tyskland då kommer ha 76 miljoner invånare, mindre än en procent av världens befolkning. Vi har ett val, antingen måste vi kämpa mot Kina och Indien på egen hand, eller så gör vi det tillsammans.

Både du och Stefan Löfven är socialdemokrater. Hur är er relation?

– Han har en stil som jag trodde redan försvunnit i vår tid. Han är en tystlåten man som håller huvudet kallt i turbulenta situationer. Förr om åren var det vad man kallade för en riktig statsman.

Skulle du kalla dig själv för en mäktig man?

– Jag skulle inte kalla mig det, men i min roll som talman i parlamentet är jag inflytelserik med tanke på de kontakter jag har och arbetet jag utför. 

Du verkar vara en upptagen man, hur gör du för att inte arbeta för mycket?

– Jag jobbar för mycket, men jag har några regler. Jag skriver dagbok varje kväll sedan 30 år och jag läser böcker varje dag.

”Vi måste kämpa för det varje dag”

Vad läser du just nu?

– Jag läser två böcker parallellt. En biografi om Goethe och samtidigt läser jag om John Steinbecks "Öster om Eden". Jag har varit ett fan av honom sedan ungdomen och den här boken är hans bästa.

Är du optimist inför de kommande veckorna när det gäller flyktingkrisen och EU?

– Efter 21 år i EU-parlamentet har jag tappat kapaciteten att vara varken optimist eller pessimist. I det politiska livet kan man inte utesluta någonting. Därför är jag fortfarande hoppfull att vi kommer komma tillbaka till en anda av samarbete inom EU.