Skärp kraven på nämndemännen
Den goda nyheten är att regeringen har bestämt sig för att göra någonting åt nämndemannaeländet.
Den dåliga är att den inte gör mer.
Att nämndemannasystemet behöver reformeras råder det ingen tvekan om. Vissa av dessa amatördomare är så klantiga att gigantiska rättegångar måste tas om, andra sitter mest och snarkar och åter andra har tagit plats i rättssalar på mandat från Nationaldemokraterna, ett parti som öppet samarbetar med nazister.
Det är därför glädjande att regeringen i dag presenterar ett förslag på hur uppdraget ska stärkas.
En vettig idé är ett skärpt krav på lämplighet. Det kan visserligen te sig en smula märkligt att samma regering som har tillsatt en utredning som ska se över arbetsgivarnas eskalerande missbruk av möjligheten att begära utdrag ur belastningsregistret från dem som söker jobb nu kräver att domstolarna ska göra just det.
Men ett rättsväsende med domare som kan ha ett brottsligt förflutet inger inte förtroende. En dömd bedragare ska inte döma bedragare.
Det ska också bli lättare att sparka nämndemän som begår brott. Kravet på uppenbar olämplighet stryks.
Jag tycker även om tanken att valet av nämndemän ska ske året efter val till kommun och landsting i stället för samma år, som nu är fallet. Detta för att tydligare markera att uppdraget inte är politiskt.
Viktigast är möjligen införandet av obligatorisk utbildning. Att samtliga amatördomare har i varje fall har ett hum om etiska frågor och jävssituationer skulle bespara domstolsväsendet pinsamheter och resten av oss huvudvärk.
Så långt är det bra. Men regeringen kunde ha gått längre. Förslagen bygger på de tankar nämndemannautredningen lade fram i somras och som innehöll viktiga ingredienser som nu viftas bort.
Utredningen ville bland annat införa ett helt nytt rekryteringsförfarande. Vem som helst skulle kunna söka uppdrag som nämndeman eller nominera någon annan.
På så sätt skulle underlaget till rekryteringen breddas. Vi skulle komma bort från kopplingen till den politiska sfären och få in fler yngre representanter i en värld som är tämligen åldersstigen.
Dessutom ville utredarna minska antalet nämndemän. Det var en god idé. Amatördomarna fyller visserligen viktiga funktioner, de hindrar att dömandet blir en verksamhet som är exklusiv för jurister och kan bidra med perspektiv som dessa nördar kanske missar.
Men jag tycker ändå att de lagkloka ska ha större inflytande över en maktutövning som kan få avgörande konsekvenser för en människas liv. Vad har nämndemännen ens i överrätterna att göra?
Det kan med detta sagt vara värt att påminna om proffsdomaren i Malmö som i sin iver att få några misstänkta dömda i ett stort mål försökte förmå åklagaren att byta taktik. Den rättegången måste nu tas om.
Det finns ingen naturlag som säger att jurister har bättre omdöme än lekmän.