Alla önsketänker om viruset – oavsett strategi
Vilken strategi olika länder än tillämpar mot coronaviruset så har de en sak gemensamt.
Alla ägnar sig åt önsketänkande.
De länder som i inledningen av pandemin snabbt stängde ner sina samhällen gjorde det för att rädda människoliv utifrån inriktningen att det snabbt ska komma ett vaccin. Genom att kraftigt försöka begränsa smittspridningen hoppas man rädda många människor så länge att vaccinet sedan ska ge dem skydd.
Strategin innehåller två stora svagheter.
Som många länder nu upptäckt går det inte att hålla samhällen nedstängda under mer än 1-2 månader. För att inte ekonomierna ska kollapsa måste de öppna upp igen med risk för ökad smittspridning.
Största problemet är att alla med självklarhet utgår från att ett vaccin kommer trots att det är så mycket om detta virus, Sars-cov-2, vi inte vet.
Visserligen satsas det runtom i världen resurser som aldrig tidigare på att få fram ett vaccin men det är ändå inte givet att det går. Enorma ansträngningar har gjorts under lång tid för att få fram ett vaccin mot ett annat virus, HIV, utan att man lyckats. 35 miljoner människor har avlidit av hiv sedan 1981.
Generellt är det svårt att få fram vaccin mot coronavirus, anser många experter. När Sars-epidemin drog över delar av världen 2003 satsade man på ett vaccin men gick bet.
Rekord
Även om det skulle gå den här gången kan det ta tid. Det är svårt att hitta experter som vågar tro att det ska gå snabbare än 12-18 månader. Och redan det vore ett rekord.
Däremot finns det politiker som ger uttryck för uppfattningen att det ska gå snabbare. Donald Trump sa exempelvis i helgen att ett vaccin måste finnas före årets slut. Annars tänker han öppna upp USA oavsett.
Det svåra är inte att ta fram ett vaccin i ett laboratorium utan att visa att det fungerar i praktiken utan allvarliga biverkningar.
När och om ett vaccin finns ska det producera i många hundratals miljoner doser. Hur lång tid tar det?
De som likt Sverige förordat en strategi präglad av frivillighet och mindre av total nedstängning hoppas givetvis också på ett vaccin men tror att det ligger så långt fram att befolkningen innan dess kommer att utveckla flockimmunitet.
Den svenska Folkhälsomyndigheten hävdar att detta inte är en strategi utan snarare en följd av att smittan sprids mer allmänt om man inte tar till drakoniska åtgärder.
Strategi eller inte så kan expertisen ha överdrivit hastigheten med vilken covid-smittan sprider sig i befolkningar.
Asymtomatisk smitta
Tester som gjorts i ett urval av den spanska befolkningen visar att bara fem procent har haft sjukdomen. Spanien är ett av de hårdats drabbade länderna i Europa och många trodde att fler skulle ha burit på sjukdomen. För flockimmunitet krävs att 40-60 procent av befolkningen varit smittad.
I Belgien, landet med den högsta dödligheten i covid-19 i förhållande till folkmängden, har man gjort större studier med tre veckors mellanrum. För sex veckor sedan bar tre procent av alla belgare på antikroppar. För tre veckor sedan sex procent.
Smittan verkar med andra ord inte sprida sig lika snabbt som många antagit.
Många hade hoppats på att det skulle ha funnits ett stort antal individer som burit på smittan utan att själva märka det, så kallad asymtomatisk smitta. Men i så fall har dessa inte utvecklat antikroppar som gett utslag vid testerna.
Ser man krasst på läget är det bara att konstatera att ingen av huvudstrategierna har någon garanterad väg till framgång. Förhoppningsvis kommer det ett vaccin men ingen kan i dag garantera det eller säga säkert när.
Det innebär att länder som stängt ner snabbt och hårt har väldigt få i befolkningen som är immuna och de tar därmed en stor risk om de öppnar upp helt. Ett land som Nya Zeeland som i det närmaste eliminerat viruset och har låga dödstal måste hålla sina gränser helt stängda fram tills det finns ett vaccin eller riskera att viruset kommer tillbaka.
Ingen flockimmunitet
Länder som Sverige kan inte heller vara säkra på framgång. Dödstalen är redan höga i relation till folkmängden, Sverige ligger på sjätte plats i världen, och det ser inte ut som om flockimmunitet i närtid kommer att få bukt med smittan.
Den mest framkomliga strategin i nuläget verkar vara att lära sig leva med viruset. Det innebär under lång tid fortsatt social distansering, arbete hemifrån för de som kan, hålla avstånd i offentliga utrymmen men ändå hålla ekonomin igång. Vaccin eller ett botmedel får bli en glad överraskning snarare än något man tar för givet.
Men det fungerar bara om det kombineras med en omfattande testning både av riskgrupper och befolkningen i stort. Bara länder som testar brett kan hålla koll på eventuella nya virusutbrott och snabbt försöka isolera de som bär på smittan.
Testning är nyckeln.
Valet står mellan det eller att fortsätta önsketänka.
PODD Efter Tyskland - vad händer nu med världsfotbollen?
Tyska Bundesliga blev den första stora fotbollsligan som drog igång igen efter coronauppehållet. Vad händer nu med de andra ligorna som fortfarande är pausade - och vad händer om antalet smittade ökar igen? Det pratar vi om i det här avsnittet av Aftonbladet Daily - gäst är Simon Bank, programledare är Marcus Ulvsand.