”Vi riskerar att dö av vanliga infektioner”
Mary Mårtensson: "Vi har oss själva att skylla"
Antibiotikaresistensen är en ödesfråga.
Det är ett av de största hoten mot den globala hälsan.
Om vi inte får stopp på utvecklingen riskerar vi att inte kunna bota livshotande infektioner.
När penicillinet kom i bruk i slutet av 40-talet innebar det en medicinsk revolution. Det räddade livet på människor som annars skulle ha dött av bakteriella infektioner. Antibiotika beräknas ha förlängt medellivslängden med tio år.
Men ett ökat antal infektioner, som lunginflammation, tuberkulos, gonorré och blodförgiftning, har nu blivit svårare och i bland omöjliga att behandla - därför att bakteriernas motståndskraft ökat mot olika antibiotika.
Vi har oss själva att skylla.
Missbruk och överanvändning av antibiotika bland människor och i djurbesättningar är orsaken. Nya resistensmekanismer tillkommer hos bakterier och sprids globalt varje dag.
Riskpatienter
WHO, World Health Organization, varnar för att antibiotikaresistensen stigit till farligt höga nivåer.
Varje år dör runt 700 000 personer i världen i infektioner orsakade av multiresistenta bakterier, enligt The Economist, varav 25 000 i Europa. I Indien avlider 60 000 nyfödda barn årligen av samma skäl.
Om utvecklingen inte hejdas kommer dödsfallen uppgå till 10 miljoner 2050.
WHO antog därför 2015 en internationell handlingsplan för att stoppa den skenande utvecklingen.
Särskilt utsatta är patienter med nedsatt immunförsvar, cancer, för tidigt födda spädbarn samt organtransplanterade.
Nu har man alltså för första gången i USA påträffat en bakterie hos människa, där inte ens sista linjens antibiotika hjälper.
Bakterien funnen i Kina
Den 49-åriga kvinnan i Pennsylvania hade urinvägsinfektion, orsakad av E.coli bakterier som normalt finns i tarmen. Ingen av de vanliga antibiotikasorterna hjälpte. Bakterierna visade sig vara resistenta mot 15 olika typer av antibiotika, däribland colistin. Det är en sort man tar till som ett sista alternativ, när ingen annan antibiotika hjälper, men nu hjälpte inte heller den.
Den multiresistenta bakterien innehöll en mcr-1 resistent gen, vilket gjorde den resistent också mot colistin. Fallet rapporterades den 26 maj i Antimicrobial Agents and Chemotherapy. Samma slags bakterie identifierades hos människor, grisar och i fläskkött i Kina i höstas.
Ändra vårt beteende
I Sverige pågår sedan flera år ett framgångsrikt arbete för att minska antibiotikabruket. Men i en globaliserad värld räcker inte det, eftersom vi drar med oss resistenta bakterier hem vid utlandsresor. I länder där antibiotika kan köpas utan recept är problemen med antibiotikaresistens som värst.
Även i Sverige ökar förekomsten av multiresistenta bakterier, som MRSA, ESBL och den fruktade ESBL carba. Frekventa utbrott sker på sjukhus, ibland med dödlig utgång.
Läkemedelsindustrin är inte särskilt intresserad av att forska fram nya sorters antibiotika, eftersom det genererar för lite vinst. Men WHO varnar för, att även om vi lyckas få fram nya sorter, så kommer antibiotikaresistensen att fortskrida om vi människor inte ändrar beteende.
Krafttag krävs
Vi behöver inte bara minska bruket av antibiotika, utan även spridningen av infektionssjukdomar genom vaccinationer, noggrann handhygien och god livsmedelshygien.
Framförallt behövs krafttag av regeringar och hälsovårdsmyndigheter världen över för att få stopp på överförbrukningen av antibiotika. Likaså behövs statliga anslag till livsavgörande forskning för att få fram nya antibiotika,, gärna i internationella projekt.
Det brådskar.
Multiresistenta bakterier i Sverige:
I Sverige ökar förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier precis som i hela världen.
MRSA:
(Meticillinresistenta Staphylococcus aureus). Gula stafylokocker (hudbakterier) som är resistenta mot meticillin. 2015 rapporterades 3 881 fall i Sverige. Jämfört med 1 055 fall 2006.
ESBL:
(Extended-Spectrum Beta laktamase). Enterobacter (tarmbakterier) som är resistenta mot nästan alla penicilliner. ESBL är inte ett traditionellt smittämne,utan ett enzym som bryter ner många betalaktamantibiotika som är en av de viktigaste antibiotikagrupperna. 2015 rapporterades 9 583 fall. Jämfört med 2 098 fall 2007.
ESBL carba:
Enterobacter (tarmbakterier) som är resistenta mot karbapenemer. 2015 rapporterades 115 fall, varav 90 personer smittades utomland. 2012 rapporterades 23 fall i Sverige.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Så minskar du antibiotikaresistensen:
Förhindra spridning av infektion genom noggrann handhygien. Tvätta händerna ofta.
Undvika kontakt med sjuka människor.
God livsmedelshygien.
Uppdatera dina vaccinationer.
Bara använda antbiotika på recept från legitimerad läkare.
Alltid fullfölja antibiotikakuren och följa receptet. Att avbryta i förtid bidrar till resistens hos bakterien.
Aldrig dela antibiotika med andra eller konsumera överbliven anbitoika.
Källa: WHO