Vad krävs för att ett hatbrott ska vara bevisat?
En man som var med och grundade en islamofobisk organisation misshandlar två kvinnor i slöja.
Han överöser den muslimska polis som kommer till platsen med nedsättande kommentarer rörande dennes tro.
Att Malmö tingsrätt inte tycker att denna och annan bevisning är tillräcklig för att betrakta överfallet som hatbrott är oerhört märkligt.
En sommarkväll för ett par år sedan blev två muslimska kvinnor överfallna och misshandlade av en man utanför akutmottagningen till ett sjukhus i Malmö.
I dag dömdes mannen till villkorligt med 75 timmars samhällstjänst. Om fängelse i stället hade valts så hade straffet blivit två månader.
Malmö tingsrätt accepterar inte fullt ut kvinnans och hennes dotters berättelse om antalet slag och hur länge misshandeln pågick. Att det fanns ett vittne som stödjer dem räcker inte.
Skadorna som finns dokumenterade i de rättsmedicinska utlåtandena är nämligen ganska lindriga och stämmer inte med brottsoffrens vittnesmål om kraften i slagen. Det finns även två vittnen som har berättat att allt gick oerhört fort.
Å andra sidan köper inte domstolen heller den åtalade mannens påståenden om att han själv hade blivit slagen tidigare på dagen och att han på grund av detta samt intag av mediciner ska anses vara oskyldig.
Överfallet, anser domstolen, var uppsåtligt och ska bedömas som misshandel av normalgraden.
Så långt är allt i sin ordning. Jag var själv på plats under rättegången och tyckte att kvinnorna gjorde ett betydligt mer trovärdigt intryck än mannen, men beviskraven är och måste vara höga.
Sedan blir det dock märkligt. Åklagare Linda Rasmusson argumenterade för att misshandeln ska betraktas som ett hatbrott, det vill säga att han attackerade dem på grund av deras religiösa övertygelse. Ett sådant motiv innebär att straffet blir hårdare.
Fog för detta påstående saknades inte. Mannen var med och grundade Tryckfrihetssällskapet, en organisation som lider av muslimdille och tror att islamister kommer att ta över Sverige om ingenting görs.
Två månader efter överfallet var han dessutom en av arrangörerna då den högerextreme och islamhatande nederländske politikern Geert Wilders besökte Malmö.
Denna bakgrund är inte oviktig, då det finns skäl att anta att engagemanget säger oss någonting om vad han tycker om kvinnor i slöja.
Men det är händelserna på platsen som ska avgöra om misshandeln är ett hatbrott eller inte.
Tingsrätten påpekar i och för sig att det är lätt att förstå att kvinnorna uppfattade att angreppet berodde på deras tro, då det inte finns någon begriplig anledning till han slog just dem och inga andra utanför akuten.
Men sedan inleds ett lika energiskt som framgångsrikt arbete med att trolla bort omständigheter.
Jo, han skrek "ni förstör landet". Men det går inte att tolka det som att han syftade på kvinnornas etnicitet eller trostillhörighet.
Dessutom skrek han att han skulle "döda alla". Han hade med andra ord ingenting emot just muslimer. Det kunde lika gärna ha varit bögar, judar eller folkpartister han gav sig på.
Det fortsätter på liknande sätt. Att han sparkade omkull en soptunna indikerar att han var full, inte hatfull. Och det är inte bevisat att han "särskilt angripit målsägandenas slöjor, den tydliga yttre symbolen för deras trosbekännelse".
Att polisen vittnade om att han utsattes för kränkande och nedsättande kommentarer rörande sin tro då han kom till platsen duger inte heller: det "ger inget stöd för att det föregående angreppet mot målsägandena haft det motiv som åklagaren gör gällande".
Och Tryckfrihetssällskapet? Tja, han representerade inte organisationen utåt. Han var bara firmatecknare och lät sin hemadress även vara sällskapets.
Att mannen tidigare under dagen cyklade runt och skrek "hottentott" åt människor med mörk hy nämns för övrigt inte ens i domskälen.
Det är svårt att bevisa hatbrott. Vad vet vi om vad som rör sig i en annan människas huvud?
Men efter att ha följt detta fall och läst domen måste jag icke desto mindre ställa en fråga:
Hur mycket krävs egentligen för att ett hatbrott ska anses vara bevisat?