Tjugo år med EU Så trodde vi - så blev det
I dag är det exakt tjugo år sedan en knapp majoritet av väljarna röstade ja till svenskt medlemskap i EU.
Hur blev det?
Inte som vi trodde.
Tjugo är en lång tid och varken Sverige eller EU är desamma som då. I en studie beställd av regeringen försöker nationalekonomerna Fredrik Erixon, European centre for international political economy, och Stefan Fölster, Reforminstitutet, trots det svara på frågan vad vi trodde medlemskapet skulle leda till - och hur det blev.
Till grund ligger den konsekvensutredning som gjordes inför medlemsförhandlingarna. Och verkligheten som den låter sig beskrivas i dag.
1. Matpriserna sjunker. JA
Andelen av hushållsbudgeten som går till mat har sjunkit. Liksom priserna på bland annat kyckling och fläsk. Men det beror inte bara på EU-medlemskapet. Lågpriskedjor, sänkt matmoms och effektivare butiker är andra förklaringar. Innan Sverige gick med i EU låg matpriserna 60 procent över EU-snittet. 2012 var den 24 procent högre.
2. Spriten väller in över gränserna. NJA
Alkoholkonsumtionen har ökat, liksom i Norge som inte är medlem i EU. Det är lättare köpa från utlandet. Men det har inte ökat dödsfallen. Den alkoholrelaterade dödligheten har minska från 40 till 30 per 100 000 män. Bland kvinnor ligger den kvar på omkring tio.
3. Medlemsavgiften blir gigantisk. NJA
Sveriges bruttoavgift till EU är i dag tio miljarder lägre än konsekvensutredningen trodde. Men nettoavgiften, efter exempelvis jordbruks- och regionalstöd från EU-kassan, ligger kvar på ungefär samma nivå av BNI (bruttonationalinkomsten) som då. Nästa år väntas den kosta 29,7 miljarder.
4. Arbetsmarknaden påverkas inte. NJA
Nej-sidan hävdade att medlemskapet skulle försämra lönerna och öka invandringen. Ja-sidan sade motsatsen. Konsekvensutredningen påstod att effekten på arbetsmarknaden skulle bli liten.
Resultatet blev kraftig höjda reallöner. Men sysselsättningen fick ingen knuff framåt. Det fick däremot arbetskraftsinvandringen från EU-länder som ökat från knappt 2 000 personer per år till 10 000.
5. Skatterna har inte EU med att göra. JA
Sverige hade världens högsta skattetryck när vi blev EU-medlemmar. Sedan dess har det sjunkit med ett par procentenheter. Och det har, precis som man trodde för tjugo år sedan, mycket litet med EU att göra. Sänkningen av bolagsskatten 2013 berodde exempelvis på internationell konkurrens, inte EU-anpassning.
6. Räntan sjunker med en procent. JA
Det var vad EU-konsekvensutredningen trodde och de fick rätt - på kort sikt. De svenska räntorna sjönk 1995 och en del av förklaringen var intåget i unionen, då en stabil hamn. Men numera har medlemskapet ingen avgörande betydelse för räntorna.
7. Norrland får massor av stöd NJA
Konsekvensutredningen trodde att regionalstödet skulle öka till följd av medlemskapet. Så blev det också. Men stödet har inte bidragit till att en utjämning. Den ekonomiska tillväxten har varit högst i Stockholms län och lägst i mellersta Norrland. Skillnaden, 2,5 procent per år, blir efter en tid mycket stor. För att få EU:s regionalstöd måste äen Sverige satsa pengar i projektet.
8. Facken får mindre att säga till om. NJA
Konsekvensutredningen ansåg att EU-medlemskapet inte skulle påverka möjligheterna att sluta kollektivavtal i någon högre grad. Men efter den så kallade Lavaldomen i EU-domstolen, som rörde ett skolbygge i Vaxholm utfört av ett lettiskt företag som sattes i blockad av svenska fack, kan man inte längre kräva att utländska löntagare behandlas exakt som svenska.
9. EU kan vara bra för miljön. NJA
Miljöförstöring är gränsöverskridande och därför är EU bra för miljön, sade Ja-sidan. Nej-kampanjen hävdade att EU:s skulle begränsa de svenska miljöambitionerna.
I själva verket läggs numera betydligt större tyngd vid miljö- och klimatfrågorna både här och i Bryssel. Men enligt en gjord av Yale universitetet har de svenska prestationerna på området halkat efter flera andra EU-länder. Men Sverige låg från början på en högre nivå än de festa andra EU-länder.
10. En del välfärdsmonopol måste avskaffas. NEJ
När det gäller medicinhandeln ställde redan EES-medlemskapet (se faktaruta) vissa krav. Apoteksbolagets monopol avskaffades av riksdagen 2009 men det hade inget med EU att göra. Att Systembolaget skulle behålla monopolet på att sälja till privatpersoner stod klart redan under medlemsförhandlingarna.
11. Den ekonomiska politiken centralstyrs från Bryssel. NEJ
Det fanns farhågor om att en centralstyrning av ekonomin skulle påverka självständigheten för den ekonomiska politiken, exempelvis att det skulle bli omöjligt att stimulera den på för att parera lågkonjunkturer. Det blev nästan tvärtom, Sverige har sedan dess fört en restriktivare politiken än EU:s stabilitets- och tillväxtpakt kräver. Medan flera andra länder struntat i kraven - utan att straffas.
12. Bönderna blir bidragstagare. NJA
Det blev snarare tvärtom. Den ekonomiska organisationen OECD har hittat på ett otäckt ord, produktionsstödsekvivalent, PSE. Det beskriver storleken på transfereringarna från konsumenter och skattebetalare till bonden. När Sverige blev EU-medlem var PSE nära 50 procent. I dag är det 22 procent.
13. Utländska investeringar i Sverige kommer att öka. NEJ
Fel igen. Man trodde att svenska företag skulle dra ner på utlandsinvesteringarna i EU när de inte längre behövdes för att etablera sig innanför EU:s gemensamma tullmur. Men de svenska investeringarna i utlandet har ökat. Och de utländska investeringarna i Sverige har minskat. Skillnaden mellan olika år är dock mycket stor.
14. Svenska företag kommer att diskrimineras av EU om vi inte är medlemmar. NJA
Nja, inte heller här blev det riktigt som experterna trodde. Svensk handel med utlandet har visserligen ökat. Men när det gäller handeln med EU är det främst importen som har ökat. Exporten till EU är bara marginellt högre nu än då.