Ungdomarnas demonstration var ett reningsbad i valpladdret
Reporterns dagbok: Unga och gamla, mest unga, strömmade de till Mynttorget bredvid riksdagen.
Det var som ett reningsbad efter de tomma, meningslösa valaffischerna - Redo för en ny regering; Sverige ska bli bra igen; Nu får vi ordning på Sverige; Tillsammans kan vi göra vårt Sverige bättre - och partiledarnas vilseledande retorik:
Kristersson som påstår att Magda vill bussa svårskötta invandrarbarn till trygga medelklassenklaver, Magda som låtsas som om hon nyss kom och inte alls suttit i regeringen i åtta år – fast samtidigt betonar hon att hennes styrka är erfarenheten, Åkesson som låtsas som det regnar när det råder torka.
Det var ett reningsbad att höra ungdomarna ropa sina slagord och hålla upp sina plakat. Vårt klimat förändras, varför inte politiken? Väx upp! Om ni älskar era barn, sluta förstöra deras framtid.
I partiledardebatterna förenas stort allvar med mycket strunt.
I ungdomarnas klimatdemonstration förenades glädje och energi med stort allvar.
Och bitterhet. Greta Thunberg höll avslutningstalet och det var omöjligt att inte tänka på den trötthet och smärta som fanns i ton och ord. I fyra år har hon levt med en fråga. Hon har väckt en generation. Hela världen hyllar och uttrycker sin beundran.
Och vad har hänt. Hon talade om vuxna som vill ta selfies med henne. Vuxna som säger att den unga klimatrörelsen är en sådan inspiration.
De säger att vi är deras sista hopp, sa Greta Thunberg.
Om utbrända tonåringar är deras hopp finns inte mycket hopp för någon.
Hennes röst vibrerade av rörelse och förtvivlan. Jag såg Greta när hon talade inför en kvarts miljon människor i New York och när hon skällde ut FN:s generalförsamling. På Mynttorget i Stockholm två dagar före valet ville bara två svenska journalister tala med henne, Aftonbladets Ebba Thornéus och en från TV4.
