Dagens unga drömmer om trygghet – att få ett jobb
”Vad ska du bli när du blir stor, lilla vän?”
En befogad fråga. Mer än så: ett förebud om vad som komma skall. Fotbollsproffs, Britney Spears, brandbil – svaret är egentligen inte särskilt intressant. Det viktiga är själva frågan. Att så tidigt som möjligt få barnet att förstå livets spelregler: Du må vara liten nu, men vänta bara! Barndomen är kort. Snart är dagen här då du måste bli något. Någon. Frågan är bara vad. Och vem.
Förberedelserna tar fart på allvar i skolan. Det finns mycket att lära för att få ett bra liv. Arbetsliv, alltså. Att vara uppmärksam på lektionerna och göra sina läxor är viktigt, för en bra utbildning är lika med ett bra jobb. Tråkigt att böja oregelbundna verb? Jo, men flytande språk är så snyggt på ditt cv. Vilket gymnasieprogram ska du välja? Hur ser dina framtidsplaner ut? Men ärligt, vad ska du bli? Vem?
I måndags presenterade finansminister Anders Borg budgeten för det kommande året. En budget hårt färgad av den ekonomiska krisen. Enligt regeringens prognoser beräknas arbetslösheten år 2011 vara 11,6%. Det motsvarar ungefär 560 000 människor. Närmare var tredje ung människa kommer att sakna arbete.
”Vad ska du bli när du blir stor?”
En fråga från en annan tid. Formulerad i ett Sverige med nära nog full sysselsättning. Ett där ungdomarna himlade med ögonen över föräldrarnas inrutade vardag – gå upp, gå till jobbet, jobba, jobba, äta lunch, samma sak händer imorgon. Ett Sverige min generation aldrig upplevt.
De första nittiotalisterna har tagit studenten. Undersökningar från Studentmedia och Kairos Future visar att de har helt andra förväntningar på livet än sina äldre syskon. Där åttiotalisterna drömde om berömmelse, fria arbetstider, varierade uppgifter och höga löner hoppas de nybakta studenterna på trygghet. De hoppas på att alls få ett jobb. Men en av tre blir utan. Överflödig. Icke önskvärd.
Detta trots att arbetslöshet är ett uppenbart folkhälsoproblem. Sammanställningar från Statens folkhälsoinstitut och Karlstads universitet visar svart på vitt att de som saknar arbete mår oerhört mycket sämre, både fysiskt och psykiskt, än de som har ett jobb att gå till. De har smärtor i kroppen, sömnsvårigheter, panikångest, depressioner och huvudvärk. Var sjätte ung, arbetslös tjej har försökt ta livet av sig. Bland unga män är det ännu fler som inte längre orkar leva.
Det är inte svårt att gissa varför.
När vi växer upp med övertygelsen att arbete är meningen med livet är det inte bara ett jobb vi saknar om vi blir arbetslösa. Det är mer än ett socialt sammanhang, tillhörighet, försörjning. Det är en identitet, ett existensberättigande.
En anledning att gå upp på morgonen. Att fortsätta andas.
”Vad ska du bli när du blir stor, lilla vän?”
Vem ska du bli?
”Ingenting.”
Ingen.
Säg den vuxen som skulle nöja sig med det svaret.
Förklara sedan för trettio procent av de svenska ungdomarna varför de förväntas nöja sig med det livet.