Världens centralbankschefer: Vad var det som hände?
Det är inte lätt att hänga med i svängarna.
Fram till slutet av förra året ansågs inflationen vara alldeles för låg. Nu är den plötsligt alarmerande hög i stora delar av världen.
Jag förstår om även centralbankschefer yrvaket undrar; vad var det som hände?
Man måste gå tillbaka till finanskrisen i början av 90-talet för att hitta inflationssiffror lika höga som de 7,2 procent som Sverige redovisade för maj månad.
Under de senaste tio åren har problemet ansetts vara det motsatta. Inflationen har inte ens nått upp till Riksbankens mål om två procent på årsbasis hur mycket Riksbanken än försökt.
PLUS: Experter eniga – viktiga räntan kan dubbelhöjas
Sverige är inte ensamt. I många länder världen över lyste inflationen med sin frånvaro vilket ledde till att både Riksbanken, Europeiska centralbanken och Fed i USA sänkte räntorna till noll eller till och med minus. Pengar blev väldigt billiga.
Det var som om normala ekonomiska lagar upphört att gälla. Hur mycket riksbankerna än stimulerade ekonomierna gick inflationen inte upp.
Men som så många gånger förr påmindes vi om att det inte finns några gratisluncher.
Plötsligt är problemet det rakt motsatta. Inflationen skenar. Varje månad slås nya rekord. Till och med ekonomiska experter har svårt att fullt ut förklara vad som händer.
Men det är åtminstone två viktiga faktorer som samverkar.
När pandemin slog till lurade paniken runt hörnet. Miljoner människor förlorade sina jobb. Hela branscher slogs mer eller mindre ut, exempelvis resebranschen.
Regeringar i länder som hade råd satsade på gigantiska hjälppaket för att mildra effekterna. Ekonomierna stimulerades på ett sätt som aldrig tidigare skådats.
Riksbanken hade fel
Det ansågs vara den enda vägen för att undvika ekonomisk kollaps. Länge var det också väldigt framgångsrikt.
Svårigheten var att tajma neddragningen av subventionerna. Mycket tyder på att stimulanserna var för stora och blev kvar för länge. Folk hade helt enkelt för mycket att handla för.
Men samtidigt som efterfrågan ökade skapade pandemin stora problem i leveranskedjorna. Många företag kunde inte producera tillräckligt med varor och det var svårt att få fram dem till kunderna. Följden blev ökade priser.
Tillfälligt, sa Riksbanken och många internationella experter. Det skulle bara vara under några månader.
Men sedan invaderade Ryssland Ukraina vilket skapade en ny prischock på olja, gas och el och bidrog till att inflationen ökade ytterligare.
Kriget visade sig också snart skapa brist på varor. Ryssland och Ukraina står för en avsevärd del av världens naturgödsel och spannmålsproduktion. Dyrare el och insatsvaror inom jordbruket leder till ökade matpriser.
När vi trodde att pandemin nästan var över slog den till i Kina, världens fabrik, som med sin nolltolerans mot covid dittills klarat sig bra. Men omikron var så mycket mer smittsam. Jättestaden och transporthubben Shanghai stängdes ner i dryga två månader vilket skapat ytterligare störningar i produktions- och leveranskedjor.
PLUS: Experter eniga – viktiga räntan kan dubbelhöjas
Det är lite av en perfekt storm som drabbat världen. Kombinationen av pandemin och kriget har varit förödande.
Smärtsamt uppvaknande
Ett smärtsamt uppvaknande för konsumenter som vant sig vid stadigt ökande reallöner och låga priser. Nu blir allt i vardagen dyrare samtidigt som inflationen urholkar lönerna.
I dag ligger inflationen i många västekonomier på 5-9 procent. I Baltikum är det ännu värre.
På kort tid har framtidsutsikterna för världens ekonomier ändrats drastiskt.
Nu höjer centralbanker världen över sina styrräntor i panik i ett försök att stoppa inflationen men riskerar då att skapa en ekonomisk nedgång, en recession.
Världsbanken skrev nyligen ner sin tillväxtprognos för världsekonomin under 2022 från 4,1 procent till 2,9 procent.
Samtidigt varnar man för ett scenario där priserna fortsätter öka men ekonomin ändå stagnerar. Det kallas stagflation, en kombination av inflation och stagnation. Allt blir dyrare samtidigt som arbetslösheten ökar. Det slår hårt mot låg och medelinkomstfamiljer.
Många har sitt pensionssparande i aktiefonder. Världens börser har rasat under årets första månader och det kan mycket väl fortsätta ner.
Osäkerheten om framtiden är stor.
Vad händer om pandemin på nytt skjuter fart i höst? Hur mycket stiger el-priserna i vinter när den ryska oljan ska ha fasats ut och gasen står på tur?
USA:s riksbank har signalerat att man räknar med att kraftigt höja räntorna under året. Mycket tyder på att den svenska riksbanken och många andra följer efter. Det är dåliga nyheter för alla med exempelvis bolån.
Men om den ekonomiska tillväxten plötsligt bromsar in kraftigt blir det svårt för riksbankerna att fortsätta höja räntorna. Det kommer att krävas ett finlir i den högre skolan för att få bukt med inflationen utan att döda tillväxten.