Ingen begrep Juholts ståndpunkt i Agenda
Håkan Juholts framträdande i Agenda i söndags har alla möjligheter att bli en klassiker.
Socialdemokraternas ledare upprepade gång på gång att han hade stått fast vid partiets ståndpunkt som var … Ja, vad ståndpunkten var begrep ingen, inte ens Socialdemokraterna själva. Men Juholt stod fast. Stadigt förankrad i ett gungfly pekar han med hela handen, åt höger och vänster, framåt och bakåt, och han gör det utan att tveka.
Att Håkan Juholt lyckats göra Libyen till en stor tvistefråga mellan Socialdemokraterna och regeringen, inom Socialdemokraterna och uppenbarligen inom Juholt själv tyder på omvänd fingertoppskänsla av herkuliska mått.
– Vi stod fast och alla förstod att vi stod fast, sa Juholt i olika varianter.
När Björn Rosengren var näringsminister skulle jag intervjua honom om en förordning om dubbdäck. Rosengren började med att redogöra för ärendet: utredning, sedan skulle riksdagen besluta.
– Men det är en förordning som regeringen beslutar om, inte riksdagen, sa jag.
– Nej, det ska gå till riksdagen, sa Rosengren i olika varianter.
Det gick inte att fortsätta intervjun. Det var som om jag sa att jorden är rund och Rosengren envisades med att den är platt.
Näringsministern visste uppenbarligen inte vad han pratade om. Men någon expert på kommunikation hade instruerat honom hur han skulle svara, och hålla fast vid svaret.
Metoden att upprepa ett budskap, hur obegripligt det än är, utgör första läxan parti- och företagsledare får lära sig av kommunikationskonsulter, som i regel är avdankade journalister. Ledarna ska inte låta sig styras av frågor utan säga det de vill ha sagt. Allmänheten hyser förtroende för den som är tydlig.
Man kan vara tydlig på olika sätt. I Monty Python-sketchen om den döda papegojan förnekar Michael Palin att den döda fågeln är död.
Han är väldigt tydlig på den punkten. Michael Palin står fast. När John Cleese – mannen med den döda papegojan – förstår att Palin står fast ska han lämna affären i tron att den likstela fågeln bara sover.
Papegojor är kända för att lära sig ramsor utantill, ord utan mening som de upprepar gång efter gång.
Så det var ingen död papegoja vi såg i Agenda. Det var Håkan Juholt.