Helvetet ligger 40 mil från paradiset
En mil över Atlanten kommer jag att tänka på frågan: ”Vad gjorde du medan …?” Fyll i ämnet ni diskuterar: Klimatkonferensen havererade. Studenterna krävde demokrati i Teheran. Saab gick under. Någon bajsade i Edvard Unsgaards trappuppgång.
De flesta av oss gjorde ingenting.
Vad gjorde du medan invånarna i Haiti snubblade i ruinerna och letade efter anhöriga?
Själv sitter jag tillsammans med 227 andra i ett plan på väg till solen. Kaptenen har just meddelat att morgonen gryr och det är redan 26 grader varmt på vår destination.
För en stund sedan uppmanade en förinspelad kvinnlig röst oss att granska flygbolagets erbjudanden. Semesterns bästa shopping finns i stolsfickan framför dig!
Om några timmar landar planet i Dominikanska republiken, Haitis grannland. Passagerarna kommer som på reklamaffischer hemma i det kalla, mörka Sverige att skugga ansiktet med handen och le. Sol! Efter ytterligare ett par, tre timmar är de hemmastadda på stranden.
Dominikanska republiken och Haiti ligger på ön Hispaniola. Den är inte stor. Säg att det skiljer 40 mil mellan det som med resebyråernas insmickrande floskler kallas paradiset och det som på tidningarnas mekaniska språk kallas helvetet.
Medan turisterna njuter av paraplydrinkar slåss invånarna i Port-au-Prince om dricksvatten.
Vad gjorde du medan hoppet försvann för dina medmänniskor under rasmassorna? Jag snorklade.
”Vad gjorde du?” är en intressant fråga, bekväm för inkvisitorn som placerar sig på en moralisk högplatå.
Den är feg. Den lägger ansvaret på individen där den enskilde svårligen kan ta något. Den privatiserar problem som tillhör oss alla, det vill säga samhället. Lika fegt är det att skjuta över ansvaret på andra eller gömma sig bakom ursäkten att det ändå inte går att påverka.
Vad ska mina medpassagerare göra? Ställa in semestern och ta nästa plan hem? Köra i konvoj till Port-au-Prince och erbjuda sina tjänster?
Bättre att de lägger sig på stranden. Haiti får inte mer hjälp för att de far hem, och i Port-au-Prince skulle de vara i vägen.
Men det hade varit snyggt av Fritidsresor att starta en insamling för offren nästgårds. Eller rent av skänka en del av vinsten för denna långa färd till värmen.