Ödesveckan för Sverige
Nu avgörs tidtabellen för medlemskapet i Nato
Nu inleds ödesveckan.
När den är slut vet vi om vi står närmare ett medlemskap i Nato.
Eller ännu längre bort än i dag.
Resultatet av mötet mellan Turkiets omvalde president Erdogan och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg förra helgen, i samband med att presidenten svors in, var magert. Närmast anorektiskt.
Den här veckan ska den tjänstemannagrupp, som i Sveriges fall leds av ambassadör Oscar Stenström, träffas efter ett längre uppehåll. Gruppen ska se till att kraven i den avsiktsförklaring som slöts i juni förra året mellan Turkiet, Finland och Sverige, uppfylls. Sverige anser att vi gjort det vi lovat, Turkiet är (för det mesta) av motsatt åsikt.
Ger det planerade mötet ny energi åt samtalen kan Sverige bli medlem i Nato i samband med toppmötet i litauiska Vilnius 11 - 12 juli.
I annat fall missar Sverige sitt tredje måldatum på raken. Först skulle vi vara medlem ”allra senast till årsskiftet”. Alltså det förra, 2022 - 2023.
Sedan var det oerhört viktigt att vi och Finland gick med samtidigt, oavsett när det ägde rum. Stundtals kunde man få för sig att hela Natos försvarsplanering hängde på det. Finland blev medlem 4 april. Sverige blev som bekant inte det.
Det tredje måldatumet har angetts till ”i samband med” Vilniusmötet. Från början sades att anslutningen skulle äga rum ”senast” då. Numera har det degraderats till ”önskvärt”.
Men planeterna är inte gynnsamt positionerade om man ser det med svenska Natoögon. Det turkiska valet är avklarat och en ny regering bildad. Tjänstemannagruppen ska träffas. Fler ”segrar” än så har förhandlarna inte inkasserat på sistone. Om det ens kan kallas segrar.
I övrigt är tecknen illavarslande. Ett samtal mellan presidenterna Biden och Erdogan efter den senares valvinst gav inte något resultat. Statscheferna skulle höras igen om ett par veckor.
Den nye turkiske utrikesministern har varit chef för säkerhetstjänsten MIT. Han kan därmed antas vara extra intresserad av terroristbekämpning. Det är en av stötestenarna mellan Sverige och Turkiet.
Ungerns premiärminister Viktor Orban har meddelat förre KD-ledaren Alf Svensson att landet inte har en självständig linje i frågan. De gör som Turkiet vill. Punkt. Ingen draghjälp där alltså.
Men det mest illavarslande är den kollapsade dammen i Ukraina. I alla fall om man som jag tror att det är en del av den ryska krigsföringen mot illa omtyckta delar av omvärlden.
Att Ryssland inte skyr några medel har visat sig åtskilliga gånger. Inte bara genom historien utan även under kriget mot Ukraina. Dammkollapsen orsakar enorm förödelse. Jordbruksmark blir oanvändbar (vilket kommer höja matpriserna), raserar mängder av byggnader, vägar och järnväg, dödar människor och djur, förstör dricksvattnet både för ryska medborgare på det ockuperade Krim och för ukrainska. För att nämna några av de förödande konsekvenserna.
Vinsten för den ryska sidan i kriget, om den är ansvarig, är lägre krigsmoral i Ukraina. Ett land som drabbas av förödelse av den här magnituden drabbas ovillkorligen av missmod. Dessutom sätter den samhällsapparaten under press när det måste ställas om mot att räddas det som räddas kan. Inte röja upp efter krigets ödeläggelse. Det skulle kunna vara särskilt angeläget för ryssarna just nu då den ukrainska våroffensiven enligt vissa uppgifter satt igång. Ge Ukraina mer att göra än de än de klarar av, så att säga.
I kriget mot väst har Putin och Ryssland två vänner i Natokretsen, Turkiet och Ungern. De är de enda av dagens 31 medlemmar som ännu inte godkänt den svenska Natoansökan.
När Ryssland nu, enligt mig, lagt in en högre växel i kriget mot Ukraina och sina ambitioner att skapa en ny säkerhetsordning i Europa har jag svårt att se att de, Ungern och Turkiet alltså, skulle ställa sig välvilliga till Sverige.
Till sist kan det handla om vad som är viktigast för president Erdogan. Kompisskapet med Vladimir Putin, den ryske presidenten. Eller att få köpa det amerikanska stridsflygplanet F16. Det får han inte göra utan ett svenskt medlemskap i Nato.
Ödesveckan inleds i morgon. Den avgör om Sverige kommer in i närtid i Nato. Eller om det kommer att dröja ett bra tag till.
TRE SPANINGAR
- Valdeltagandet minskade i valet för första gången sedan 2006. Tappet blev tre procentenheter till 84,2. Genomsnittet i EU:s parlamentsval är 66 procent. Enligt en ny undersökning från SCB var tappet störst i områden med ”Stora socioekonomiska utmaningar”, - 9 procentenheter. Förvånande?
- Partiledartätt är det denna vecka. På tisdag är det partiledardebatt i TV4. Morgonen därpå möts de igen, i riksdagens tv-sända avslutningsdebatt för riksdagsåret. Vem säger något oväntat? Det återstår att se. Men håll i minnet, en fjärdedel av mandatperioden är i princip avverkad.
- Covidbevis kommer från 1 juli inte längre utfärdas av e-hälsomyndigheten. Den som behöver ett intyg ska vända sig till ”sin vårdgivare”. Tillåt mig att tvivla att Doktor 24 eller liknande företag har för avsikt att fiska fram gamla vaccinationslistor och utfärda ett giltigt bevis för utlandsresan.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.