De flesta araber firade inte mordet
Nyligen skrev jag om sverigedemokraten Jimmie Åkesson på min blogg. En sd:are protesterade mot min syn på partiet, vilket snart ledde till en stor bloggdiskussion.
I ärlighetens namn måste jag säga att det gick att resonera med flera av sd:arna, så jag vill inte dra alla över en kam eller idiotförklara. Men när jag kikade på en kommentators blogg hittade jag detta inlägg om skolmassakern i Jerusalem nyligen:
”Då fanns det tillfälle för araber att fira igen. Ja, det är inte någon som fyllt år eller gift sig. Nej, en arab slaktade högstadieelever med en automatkarbin. […] Denna massaker firades av araberna med godis och glädjedans på gatorna i de omtvistade områdena. Vilken slags kultur – vilket folk – firar […] massmord av skolungdomar […]?”
Jag reagerade på rubriken ”arabiskt massmord”. Något händer i Mellanöstern. Hur kommenteras det av en sd:are? ”Terrorist sköt folk”? Nä. ”Extremist sköt folk”? Nä. Inte ens ”Palestinier sköt folk”? Nä.
Det blir ”arabiskt massmord”. Minsta gemensamma nämnaren är alltså ”arab”.
Som om bombade araber i Gaza skulle ha så mycket gemensamt med svinrika överklassaraber i Dubai. Eller porriga partybrudar med kortkort i Beirut.
Utbildning, klass, uppfostran eller livssituation spelar visst ingen roll om man är arab, ”arabheten” tar över allt annat.
Det finns mellan 350 och 422 miljoner araber som bor i Nordafrika, på Arabiska halvön och vid Medelhavskusten…oavsett om de är kristna libaneser, muslimska saudier eller judiska israeler har de alla samma kultur, som går ut på att döda folk och fira det. Visst ja, och männen blir varma inombords när de ser en kamel.
Vilken gymnasist som helst vet att det finns rejäla kulturella skillnader även mellan två grannar som Sverige och Finland. Då har vi inte ens blandat in europeiska länder längre bort, som Spanien eller Rumänien.
Sd brukar säga att deras kritiker är pk–fegisar, islamkramare, Sverigehatare eller kommunister. Jag är ingetdera. Notera att jag är iranier. Vi är inte araber. Iran attackerades 1980 av sitt arabiska grannland och ett blodigt 8-årskrig följde. Så detta är inte ett partiskt försvar av ”mitt” folk. Och vad gäller religionen som binder ihop perser med araber och ger dem en ”gemensam identitet”…ni vet redan vad jag anser om den.
Det finns inga ursäkter för dådet och att fira det är inte friskt. Men säg att hundratals firade i Gaza. Nej säg 1 000. Äh säg 400 000! Med tanke på att Gazaremsan är ett av världens mest tätbefolkade områden har vi ändå över en miljon som INTE firade!
På tal om firande. Mars 2006 gängvåldtogs 14-åriga irakiskan Abir al-Janabi av ”marines” medan hennes familj dödades i ett annat rum. Efteråt sköts även hon.
Samma månad lades en film på Youtube där marinsoldaten Joshua Belile inför muntert skrattande kamrater spelade låten Hadji girl om en soldat som skjuter en irakisk tjej och hennes familj.
Protesterna mot låten kommenterades så här av några på nätet:
– Vi är i krig för fan! Ingen gnällde om okänslighet mot jävla japs och tyskar.
– Okänsliga? Marinsoldater? Gud, jag hoppas det. De behöver sparka röv och följa order, inte vara känsliga.
Vilken slags kultur – vilket folk – skojar om mord på flickor? Och vilket parti fokuserar mest på nationalitet och etnicitet?