Sparkade läkaren visar att ingen är säker i det övervakade samhället
Det liberala samhället har glidit in i ett totalitärt.
Vi är kontrollerade från vaggan till graven, kontrollerade när vi är ute och går, fikar, handlar, telefonerar och självklart när vi surfar på nätet.
Du bryr dig inte. Inte jag heller. När de digitala avtalen dyker upp på skärmen klickar jag på knappen ”jag förstår”, och skulle det komma upp en grön samtyckesknapp som säger ”gör vad fan ni vill” så trycker jag på den också.
Ingen kunde föreställa sig att ett samhälle på samma gång kan vara demokratiskt och totalitärt. Men så har det blivit. Övervakningen är så total att den blivit en del av livet.
Därför är fallet Karin Pettersson så viktigt.
Pettersson, överläkare, gynekolog, sektionschef på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge fick plötsligt sparken i mars.
Hennes arbetsgivare Region Stockholm hade anlitat advokatfirman Flood, Herslow, Holme för att snoka igenom hennes mejl, inkomster och annat där man kunde finna komprometterande material.
Och se – Karin Pettersson ”har i strid med Riktlinjerna (med stort R) för e-post skickat e-post i icke arbetsrelaterade sammanhang”.
Du som läser detta, har du också använt företagets mejlfunktion för att skicka privata? Då är du också fast.
Eller inte. Det beror på hur hygglig arbetsgivaren är, eller att du saknar fiender i ledningen.
Hur blir det om ett år, fem?
Kanske har du gjort dig impopulär hos HR-avdelningen då. Du kanske inte är lika produktiv längre? En nitisk VD bestämmer sig för att rensa bland gamla medarbetare.
Det utmärkande för totalitära samhällen är att alla är skyldiga. Vi har alla gjort något som vi kan straffas för.
Den ständiga frågan i den totalt kontrollerade människans liv är, kommer makten att straffa mig?
En totalitär stat är diktatur men också något mer. Den totalitära statens maktutövning är nyckfull och omöjlig att förutse. Det som gick bra i går är förbjudet i dag. Det som är fördöms i dag uppmuntras i morgon.
Du vet aldrig vad.
I Karin Petterssons fall påstås ingenstans att hon har misskött sitt arbete. Makten kan ändå räkna upp en lång rad regelbrott. Det blir lätt så med personer som är har fria tider – ”förtroendeflextid” - och möjlighet att styra sitt arbete själva.
Aha! Hon har verkat som styrelseordförande i ett vårdbolag (som drivs av Immanuelskyrkan).
Åhå! Hon har författat två kapitel till en bok på uppdrag av ett universitet! Skrev hon de kapitlen på arbetstid? Hon nekar!
Jaså minsann! Fjärde november 2021 föreläste hon mellan klockan 14 och 15 på ett läkemedelsföretag trots att hon har arbetstid på Karolinska fram till 16.30.
Petterson förklarar sig och förklarar sig. Hon säger: Jag har aldrig arbetet för få timmar!
Advokaterna på Flood, Herslow, Holme har grävt i Petterssons mejlkorg. För perioden första januari 2020 till 20 februari 2024 finner de 14 848 mejl kopplade till ”bisysslor”. Skriva två kapitel till en bok. Föreläsa. Ordförande i det kyrkliga vårdbolaget.
Advokaterna har granskat 1511 digitala dagar i en människas liv. De har ”sökt på vissa ord”. De fann knappt tio mejl om dagen kopplade till bisysslor. Är det mycket? Kanske. Nja. Alla vet hur mejlkonversationer drar iväg. En välkänd och aktad överläkare har rimligen omfattande korrespondens.
Den stora frågan är:
Vad syftar detta KGB-aktiga snokande till? Den gnidiga och skadeglada ivern att sätta dit? Varför vill sjukhusledningen fimpa Karin Pettersson?
Om det får vi inget veta. Bara svepskälen. Även de typiska för totalitära samhällen. Makten använder de bestämmelser som för tillfället är lämpliga.
Beteenden av detta slag riskerar att allvarligt skada den allmänna arbetsmoralen och förtroendet för sjukhusets ledning.
Så står det utredningen mot den sparkade överläkaren Pettersson.
Över 5 000 personer har skrivit på protestlistor och kräver att Pettersson ska få jobbet tillbaka. Moralen tycks det inte vara fel på och inte förtroendet heller. För Pettersson alltså.
Sjukhusets ledning står däremot naken och viftar med paragrafer som ingen tror på.
Så brukar det också vara i totalitära system.
Superstaten – om Kinas