Skyller på Ukraina – men i verkligheten finns hoten i Putins eget land
Vladimir Putin vill framställa det som att det största hotet mot Ryssland kommer från Ukraina och västvärlden.
Därför skyller han gärna islamistiskt motiverade terrordåd på väst och Ukraina.
Men det är uppenbart att han har värre säkerhetsproblem på hemmaplan.
Den gångna helgens attack mot synagogor och kyrkor i Dagestan bär alla tecken på att vara organiserade av Islamiska staten eller någon annan väpnad islamistisk grupp.
Men ryska myndigheter har inte varit sena med att hinta att det i själva verket är ukrainska och västerländska intressen som ligger bakom.
Precis som man gjorde efter det stora terrordådet mot shoppingcentret Krokus utanför Moskva tidigare i år.
Den dagestanske parlamentarikern Abdulkhakim Gadzhijev hävdade snabbt att ”det inte råder någon tveksam om att terrorattackerna på ett eller annat sätt är kopplade till den ukrainska underrättelsetjänsten och Nato-länder”.
Liknande tongångar hördes från Leonid Slutsky, en annan parlamentariker, som hävdar att USA har offrens blod på sina händer.
Ingen av dem presenterade några bevis för sina påståenden.
Precis som vid dådet i mars har Kreml och Putin avvaktat osedvanligt länge med att ge några kommentarer. När Putins talesperson väl sade något försökte han spela ner betydelsen av attacken.
Den här gången ligger attentatsplatsen betydligt längre bort från Ukraina och i ett område där islamistiska terrordåd inte varit ovanliga långt innan Rysslands invasion av Ukraina.
Både det senaste dådet och den större attacken i Moskva i mars kommer väldigt olägligt för Putin eftersom det stör den bild han försöker ge det ryska folket av säkerhetshoten mot Ryssland.
Kreml försöker övertyga det ryska folket att det främsta hotet är Ukraina och en expansiv västvärld som vill slå en järnring av Nato-länder runt Rysslands västra delar.
Att det i själva verket var Putin som helt oprovocerat lät invadera Ukraina och ställa en rad villkor för Natos utveckling som väst omöjligen kunde acceptera, talar den ryske presidenten tyst om.
I stället försöker Kreml utnyttja islamistiskt motiverade dåd utförda av grupper inne i Ryssland som ett sätt skylla på Ukraina och väst.
Helgens attentat i Dagestan verkar inte vara något undantag.
Vad de samordnade attackerna mot kyrkor och synagogor i två städer vid Kaspiska havet egentligen visar är att Ryssland stora säkerhetsproblem är islamistisk terrorism.
Mycket av den härstammar från de två krig som Ryssland utkämpat mot delrepubliken Tjetjenien, granne med Dagestan.
Ryssland ville kväsa självständighetssträvanden hos den övervägande muslimska befolkningen i Tjetjenien. Det andra kriget startades av Vladimir Putin och slutade med att huvudstaden Grozny förvandlades till grus precis som Ryssland nu försöker göra med städer och byar i Ukraina.
Kriget ledde till flera stora dåd med islamistiska förtecken. Som attacken mot Dobrovka-teatern i Moskva 2002 där över hundra människor dödades och mot en skola i Beslan i Kaukasusregionen 2004 där över 300 fick sätta livet till. Många av dem skolelever.
När Islamiska staten grundade sitt kalifat i Syrien och Irak 2014 var det många islamister från Dagestan och andra muslimskt dominerade områden i Ryssland som reste till Syrien för att slåss på IS sida. Nu har många av dem återvänt.
Putin skickade soldater till Syrien för att hjälpa Syriens diktator Bashar al-Assad att sitta kvar vid makten. Något som blev ytterligare tändvätska för islamister i Ryssland.
Nu verkar det som islamistiska rörelser försöker utnyttja kriget i Ukraina för att slå mot mål inne i Ryssland medan Putin har händerna fulla med sitt invasionskrig och den ryska armén är kraftigt försvagad.
Att det sker i Dagestan är garanterat ingen slump. Republiken har med jämna mellanrum plågats av islamistiskt motiverat våld. En jihadistisk grupp som kallade sig det Islamistiska Emiratet Kaukasus genomförde attacker 2007 och 2017. Inte bara i Dagestan utan även i omgivande Tjetjenien och Ingusjien.
IS gren Khorasan med säte i Afghanistan har uppmanat till attacker mot Ryssland.
I det här läget är de islamistiska grupperna inte tillräckligt starka för att på allvar kunna hota Putins maktinnehav. Men de visar på det ryska samhällets sårbarhet och regimens oförmåga att för gott kväsa det islamistiska hotet.
I stället ägnar sig Putin åt det fiktiva hotet från Ukraina och Nato som han själv skapat genom sitt invasionskrig.