Mellin: ”Inte lika känsliga”
Större ekonomisk stabilitet. För både det enskilda hushållet och för Sverige.
Därför ska alla nya bolån amorteras ner till högst 50 procent av marknadsvärdet.
Riksbanksräntan på noll procent, höjda reallöner och, på sina håll, skenande bostadspriser riskerade att bli en dödlig cocktail.
Därför sammanträdde fyra tunga herrar i i Finanspolitiska stabilitetsrådet i morse och kom fram till att alla som tar nya bolån måste amortera ner dem till högst hälften av marknadsvärdet på bostaden. De var finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Riksbankens chef, Riksgäldens chef och chefen för Finansinspektionen.
Några timmar senare meddelade den ansvariga myndighetens chef, Finansinspektionens Martin Andersson, att beslutet var fattat. Bolånetaket på 85 procent av marknadsvärdet ligger fast, mer får man inte låna. Lån på mellan 85 och 70 procent ska amorteras av med minst två procent per år. Lån mellan 70 och 50 procent av marknadsvärdet ska betalas av med minst en procent per år.
För det enskilda hushållet, som tar nya lån, handlar det om flera tusenlappar i månaden. Ett lån på 2,5 miljoner ska amorteras med 1 300 kronor mer i månaden jämfört med dagens rekommendation från Bankföreningen.
Men det innebär också att Pelle och Argiri Lundberg (obs påhittat par) på sikt blir mindre känsliga för plötsliga omslag i ekonomin. En plötslig ränteuppgång eller ett förlorat jobb får inte samma förödande verkan på deras ekonomi som det annars skulle ha fått.
Särskilt inte som de svenska hushållen blivit allt duktigare på att spara. Sedan 2010 har sparandet mer än fördubblats till 8,4 procent av den disponibla inkomsten.
Beslutet kan också få en dämpande effekt på fastighetspriserna. Enligt SCB:s senaste småhusbarometer har de gått upp med i genomsnitt sju procent det senaste året. I sex län har ökningen varit tio eller elva procent. Under samma tid ökade priserna på borätter med i genomsnitt nio procent.
Men storbanken Nordea tror inte att det får någon effekt varken på hushållens skulder eller bopriserna:
– Sammantaget väntar vi oss inte att dagens beslut kommer att vända den uppåtgående trenden för bostadspriser och skuldsättning.
För samhällsekonomin är Finansinspektionens amorteringsbeslut också tänkt att ge större stabilitet. Risken är att låga räntor och högt belånade hushåll leder till en bostadsbubbla där priserna plötsligt sjunker och hushållen får skulder över skorstenen, trots att de inte gjort någonting.
Men det finns en baksida. Det kan få oss att hålla lite hårdare i plånboken. Det är hushållens konsumtion som håller den svenska konjunkturen under armarna. Men under det senaste kvartalet sjönk den och risken är att Finansinspektionens beslut förstärker den utvecklingen. Det får i så fall effekt på både tillväxt och sysselsättning.
Att det skulle komma ett amorteringsbeslut har stått klart sedan Riksbanken sänkte styrräntan till noll i slutet av oktober. Då skrev banken att ”för att minska riskerna krävs nu åtgärder som är riktade direkt mot hushållens efterfrågan på krediter”.
Enligt svenska folket är det ett bra beslut. I en opinionsmätning beställd av statliga SBAB tycker 62 procent att det är bra att amorteringskraven höjs. 22 procent tycker det är dåligt. Bland unga är siffran, av naturliga skäl, lite högre, 27 procent.
Hitta bästa bolånet ✓ Jämför aktuella