Balkaniseringen tar över världen
SARAJEVO.
Srecko Latal är en stor karl med stort skägg som nöjer sig med en kopp kaffe till frukost. Han är en snabbpratande politisk analytiker som kan hålla låda en hel dag. Det finns mycket att prata om för en man som följt politiken i Bosnien och på Balkan sedan krigen i början 1990-talet.
Av allt han säger är det främst detta som fastnar:
– Donald Trump och Brexit är förebud om vår civilisations undergång.
När han sagt det blir hans röst som ett lågt surr i bakgrunden. Mina tankar vandrar. Jag petar i min frukostyoghurt. Jag tänker på en av de tröttaste och ynkligaste fraserna i den svenska vokabulären:
Det är lätt att vara efterklok.
Så säger de fega och lata, de som inte orkade fatta rätt beslut i tid, de som valde att titta bort eller flyta med strömmen. Risker och samhällskatastrofer kan vi ju oftast se långt i förväg. Ibland säger vi oss sakna möjligheter att förhindra dem. Ibland är det sant, ibland saknar vi verktyg för att hindra olyckan alla ser komma.
Bankkrisen. Klimatkatastrofer. Tågolyckor till följd av uselt underhåll. Krig. Skogsbränder.
Den vänlige och kunnige Srecko Latals röst kommer och går som dyningar på en havsstrand.
– ...här förstod politikerna redan på 90-talet att man vinner val med känslor ... inte sakfrågor...
Jag tänker på de fruktansvärt blodiga krigen som bröt sönder Jugoslavien. Vi kunde se dem tio år i förväg.
Jag var i Kosovo vintern 1982 för att skriva om spänningarna mellan albaner och serber. Militärer patrullerade gatorna. Civilklädda poliser grep mig en kväll när jag fotograferade en soldat. De förde mig till en polisstation där jag fick vänta i ett rum medan de framkallade filmen. En tv i hörnet visade ”Moskva tror inte på tårar”.
Här skulle kriget börja. Ansvariga lokala politiker pratade om det. Nio år senare bröt det ut, i Slovenien i andra änden av den jugoslaviska federationen. Men det var i Kosovo det började och där pyr det fortfarande trots över 100 000 döda, bombningar, flyktvågor och att Jugoslavien bröts sönder i sju självständiga stater, Kosovo en av dem.
Poliserna visade mig en bra kopia av fotografiet. Soldaten stod under en gatlykta. Han höll en karbin i färdigställning. Lyktans sken blänkte i hjälmen. Jag förvånades över att de hade så bra framkallning och kopieringsutrustning på polisstationen. Ett befäl sa att jag skulle lämna Kosovo inom 24 timmar.
Balkanisering är ett gammalt begrepp som betyder att en region bryts upp i fientliga små områden som bekämpar varandra. Det började långt före konflikterna på 90-talet.
Balkanisering kan också ha betydelsen att ett samhälle bryts upp i motsättningar och att olika grupper bekrigar varandra med ord, vänder ryggen åt varandra, isolerar sig.
Jag tänker stanna, sa jag.
Jag lägger ner skeden och kopplar på Srecko Latal igen. Visst kan historien ta oväntade vändningar.
Men även det oväntade kan vara resultatet av feghet. Eller arrogans. EU utvidgades åt öster och söder. De nya medlemmarna var ivriga att få kopiera våra samhällen och politiska system. Vår öppenhet och tolerans. Så trodde vi. För oss var det självklart.
Det var den gamla vanliga eurocentriska världsbilden. Det som skedde var motsatsen.
– Världen balkaniseras, säger Srecko Latal.
Trump använder språk, politiska gangsterknep och affärsmetoder som en balkansk skurkpolitiker, Storbritannien vänder sig bort, våra samhällen splittras i fientliga entiteter. Samhällsdebatten styrs av identitet, känslor och grupptänkande. Ve den som ställer sig på fel sida.
– Vår civilisations undergång, säger Latal.
Jag vinkar på servitören och ber att få betala.