Ledsen, Sjöstedt – men det hänger inte ihop
KARLSTAD. Sex timmars arbetsdag och högre pensioner som betalas av miljonärer är en omöjlig ekvation.
Vänsterpartiets politik hänger inte ihop.
Det viktigaste syftet med Vänsterpartiets kongress sju månader före valet är att bestämma hur partiets valplattform ska se ut.
När jag skriver det här är detaljerna fortfarande inte spikade. Men de stora linjerna är klara.
Vänsterpartiet vill att Sverige ska gå över till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Fatta vad det innebär. I runda slängar försvinner en fjärdedel av alla arbetade timmar.
Det betyder att arbetsgivarna, vare sig de är privata eller offentliga, måste nyanställa om verksamheten inte ska bli gravt lidande. Det kostar pengar, stora pengar som delvis ska betalas av skattebetalarna eftersom många jobbar i stat, kommun och landsting.
Vänsterpartiet vill också höja pensionerna. Som V-ledaren Jonas Sjöstedt sade i sitt inledningstal i något som måste betraktas som ett klassiskt populistargument:
– Sänk (riksdags)arvodena och höj pensionerna.
Att höja pensionerna är också dyrt. Och det kommer också att betalas av arbetsgivare, offentliga och privata. Den allmänna pensionen bekostas av att de anställda avstår från löneutrymme och arbetsgivarna betalar en andel av lönen till pensionssystemet som sedan fördelas ut till pensionärerna.
Arbetsgivarna skulle alltså belastas med betydligt, understryker betydligt, högre kostnader om Vänsterpartiet får som de vill. Vad betyder det för viljan att driva företag och anställa folk?
Det vet man inte. Men att det inte är positivt behöver man inte vara något geni för att räkna ut.
Däremot kan man hålla med om Vänsterpartiets analys att det nuvarande allmänna pensionssystemet missgynnar ”arbetare och kvinnor”, som de skriver. Pensionen är direkt kopplad till livslönen och den som tjänar mindre än andra får också lägre pension.
Tillbaka till 6-timmarsdagen och den höjda pensionen. I praktiken är det alltså hos arbetsgivarna som notan kommer att hamna. Och den blir hög. Megahög.
Men i Vänsterpartiets värld är det miljonärer och miljardärer som ska stå för fiolerna – inte arbetsgivarna.
En ”förbättrad” förmögenhetsskatt ska återinföras och kapitalinkomster ska beskattas progressivt. Det ska införas en bankskatt och skatt på finansiella transaktioner. Ränteavdraget på bostadslån liksom Rut-avdraget ska åtgärdas och skattesmitare klämmas åt. Det senare är det många som vill men få har varit framgångsrika.
Det finns tyvärr inte tillräckligt många miljardärer, miljonärer och andra förmögna för att betala för kortare arbetstid och högre pensioner. Inte ens om man lyckas spåra upp skattesmitarna.
Vänsterpartiets valplattform hänger helt enkelt inte ihop. Var sak för sig kan vara nog så vällovlig men helheten brister. Rejält.
Nästan alla andra har dragit slutsatsen att vi måste jobba mer, inte mindre, för att klara välfärden i framtiden.
Det beror inte på att vi blir fler. Utan på att vi blir äldre – och faktiskt jobbar mindre än vi borde.
Inträdet på arbetsmarknaden görs vid allt högre åldrar, ibland beroende på långa utbildningar men nästan lika ofta för att studierna bedrivs utan mål.
Vi har också gått i pension allt tidigare. Men det mönstret ser nu ut att ha brutits eftersom pensionen påverkas negativt om man lämnar arbetslivet för tidigt.
Ledsen Sjöstedt, men din ekvation går inte ut. Eller också har ni någon hemlig finansieringskälla som vi andra inte känner till.
Vänsterpartiet vill regera tillsammans med Socialdemokraterna. De här vallöftena underlättar inte för att önskemålet ska förverkligas. Snarare tvärtom.
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.