Hon kan bli Sveriges första kvinnliga statsminister
Hon blir inte bara Moderaternas första kvinnliga partiledare.
Anna Kinberg Batra har dessutom chansen att bli Sveriges första kvinnliga statsminister.
Den som hävdar att det inte händer någonting i svensk politik har överbevisats om motsatsen. På en vecka har regeringen och Vänsterpartiet fått sin budget nedröstad och i stället är det Alliansens politik som ska styra landet nästa år.
Därutöver har statsminister Stefan Löfven (S) deklarerat att han tänker utlysa nyval om ett par veckor. Det ska hållas den 22 mars.
Till det kan läggas att Moderaternas valberedning nu föreslår att partiet för första gången i sin 110-åriga historia ska ledas av en kvinna. Nämligen Anna Kinberg Batra, 44.
Mindre än fyra månader före ett val är det omöjligt att ha en uppfattning om hur det ska sluta. Men som ordförande i Moderaterna har AKB, som hon kallas internt, chansen att bli Sveriges första kvinnliga statsminister efter nyvalet.
Som om inte det skulle räcka har Anna Kinberg Batra kommit ut som feminist. Det har ingen av hennes företrädare kallat sig.
Kinberg Batra har en del inte alldeles enkla uppgifter framför sig. Den viktigaste är givetvis att vinna valet, både för Moderaterna och Alliansen.
Men för att klara av det måste hon på kort tid etablera sig som både partiledare och statsministerkandidat. Det har hon bara drygt två månader på sig efter extrastämman. Det måste med andra ord gå undan, rejält undan dessutom.
Men siffrorna talar åtminstone inte emot Kinberg Batra. Enligt Aftonbladet/Sverige hade 33 procent av väljarna stort eller mycket stort förtroende för henne. Mätningen avslutades dagen innan hon föreslogs som ny M-ledare.
Det är inte den bästa nybörjarsiffran genom tiderna, men den är hyfsad.
I december 2003, när Fredrik Reinfeldt varit M-ledare i 1,5 månader, hade 31 procent stort eller mycket stort förtroende för honom enligt Aftonbladet/Sifo. För Mona Sahlin (S), Håkan Juholt (S) och Stefan Löfven (S) var siffrorna i de första förtroendemätningar de ingick i 41, 24 respektive 47 procent.
I en annan mätning från Aftonbladet/Sverige ställs frågan om vem man helst vill se som statsminister efter extravalet i mars. Stefan Löfven tar hem den matchen. 37 procent vill ha honom som regeringschef. Men 28 procent säger att de föredrag Kinberg Batra. Det får hon som oprövad och okänd vara mer än nöjd med i det här läget.
Till Anna Kinberg Batras fördelar hör att hon gnuggats i konsten att ena stridande viljor ända sedan hon kom in i riksdagen som ordinarie ledamot för åtta år sedan. Först som ordförande i EU-nämnden, sedan som ordförande i finansutskottet. Det är erfarenheter hon kommer att ha stor nytta av framöver, oavsett valutgången.
Till hennes utmaningar hör att samtidigt som hon etablerar sig som partiledare, leder en valrörelse också har lovat att bredda moderaternas politik.
Eller som hon uttryckte sig på presskonferensen igår:
– Vi måste kunna svara på väljarnas frågor.
I klartext betyder det att Moderaterna måste ha bättre svar på frågor om välfärd, flyktingmottagning och integration än de hade i valrörelsen för tre månader sedan.
Kinberg Batra har satt upp höga mål. Det kan bära - eller brista.