Därför är korankrisen värsta krisen hittills
Regeringen har i princip inte gjort någonting
Korankrisen är regeringens tredje djupa kris på mindre än tio månader.
Och det är den hittills värsta.
Den handlar om duglighet. Kompetens.
Det har snart gått tio månader sedan regeringen tillträdde förra året. Under den relativt korta perioden har den skakats av tre djupa kriser.
Den första utlöstes kort efter regeringsskiftet när det visade sig att vallöftet om ett högprisskydd för galopperande elpriser inte skulle infrias. Den utlovade utformningen kunde inte genomföras. I stället valdes en annan, mindre generös, modell. Den stipulerade tidtabellen kunde inte heller hållas. Pengarna kom flera månader senare.
Nästa kris pågår än och rör Natomedlemskapet. Det har nu gått 15 månader sedan den svenska ansökan om medlemskap i försvarsalliansen lämnades in. Men fortfarande har två länder vägrat godkänna den – Ungern och Turkiet.
Trots ett nytt avtal mellan Sverige och Turkiet är det i högsta grad oklart när medlemskapet kan bli verklighet. Den turkiske presidenten har sagt att han kommer föreslå parlamentet att godkänna den svenska anslutningen i oktober.
Men två månader är en eon i politiken, vad som helst kan hända. Det ungerska godkännandet kommer när Turkiet gett sin välsignelse.
Den tredje krisen rasar också, effekterna av koranbränningarna. Sveriges säkerhetsläge är uselt sedan Ryssland runt förra årsskiftet meddelade att de vill ha en ny säkerhetsordning, som bland annat skulle beskära den svenska suveräniteten.
Det försämrades ytterligare av det storskaliga anfallet mot Ukraina. Det fick Sverige vilja gå med i Nato och bidra med vapen till krigförande land för första gången sedan 1939.
Korankrisen har ytterligare försämrat säkerhetsläget. Säpo är på vippen att uppgradera terrorhotet från tre till fyra på en femgradig skala.
För regeringen är Natokrisen den minst allvaliga av de tre. Förutom anklagelser om att ha krupit för den turkiske presidenten Erdogan är det få som anklagar statsråden för att ha misskött frågan.
Andra än regeringen håller i taktpinnen för den tröga processen som alltmer tycks handla om turkarnas önskan om att få köpa amerikanskt stridsflyg.
Elkrisen orsakades däremot av statsminister Ulf Kristersson (M) och hans vice statsminister, energiminister Ebba Busch (KD), och de andra statsråden. Deras vallöfte saknade realism och det borde de ha begripit.
Men elkrisen hade inte samma djup och allvar som korankrisen, även den hemmalagad av regeringskockarna.
Visst, ilskan var djup, förtrytelsen över att ha blivit dragen vid näsan likaså. Men den upplevdes inte som en tung överlevnadsfråga.
Det gör däremot korankrisen. Av tre skäl. Det rör Sveriges ställning i världen, ekonomiskt och politiskt. Det ökar terroristhotet här hemma.
Men det handlar också om förtroendet för regeringens handlag att leda landet. Hantverksskicklighet, kompetens – välj själv.
Den folkliga uppfattningen är glasklar. Regeringens hantering av korankrisen lämnar mycket i övrigt att önska.
Ulf Kristersson förklarade på en presskonferens i veckan att han inte legat på latsidan. Han hade minsann inte ägnat sig åt semesteraktiviteter.
Det är säkert sant. Men man kan få en annan uppfattning av det som Kristersson lägger, eller låter lägga, ut på sociala medier. Det är inte bara uppkavlade ärmar.
Kristerssons besked till medborgarna har i bästa fall varit tvetydigt. Han har understrukit allvaret i situationen. Men allvaret har inte lett till aktivitet. Regeringen har i princip inte gjort någonting. Utom att be 15 myndigheter samarbeta mera och polisen att öka de inre gränskontrollerna. Inte så imponerande.
Viljan att ta itu med roten till det onda, koranbränningarna har lyst med sin frånvaro. Först efter regeringssammanträdet förra veckan berättade arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) (varför han?) att en analys av ordningslagen inletts. Den reglerar tillstånd för demonstrationer.
Kristersson skulle inte vara statsminister utan Sverigedemokraterna. Det kan bidra till lamheten.
57 muslimska länders regeringar och en organisation under FN-paraplyet kritiserar starkt Sverige. Utöver en uppsjö av andra protester. Det är allvar nu.
TRE SPANINGAR
- Hemförlovning till köksbordet blev det för många när coronapandemin härjade. Och där har många blivit kvar. Enligt det statliga finska fastighetsbolaget Senatsfastigheter används nu bara 28 procent av de statliga kontorslokalerna. Vad händer i vårt arbetsliv? En slags privatisering, kanske.
- Lika undflyende som Röda nejlikan tycks Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin vara. ”You seek him here, you seek him there, you seek him everywhere” sade roman- och filmhjälten. En rik engelsman som under pseudonym räddade franska adelsmän från halshuggning under revolutionen på 1700-talet.
- Bokhandlare i amerikanska Texas ska från 1 september klassificera böcker som de säljer. Innehåll som anses vara ”sexuellt explicit” får inte säljas till skolor. Fråga ett: Ska bokhandlare verkligen avgöra det? Fråga två: Kan det leda till köprusch bland dem som lämnat skolan?
Det här är Lena Mellin
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.
Semester? Han? Glöm det