En av världens största glaciärer spricker sönder – därför ska vi börja bry oss
Världens mest vidsträckta och sårbara glaciär kan börja spricka sönder inom fem år, visar en ny studie.
Det kan i förlängningen leda till en havsnivåhöjning med mer än tre meter.
Får vi en starkare varningssignal än så här?
Svaret är nej.
Det kom två obehagliga rapporter i förra veckan.
Det hör dessvärre inte till ovanligheterna nuförtiden.
På listan över rapporter som beskriver den dystra utvecklingen inom klimatforskningen område går det tretton på dussinet. De positiva studierna går nästan att räkna på ena handens fingrar.
Men de som nu anmälde sig stack ut på ett uppseendeväckande sätt.
Den första handlade om den så kallade Domedagsglaciären – Thwaites – i västra Antarktis.
Det vilar förstås ett löjets skimmer över att kalla något för ”domedagsglaciären”, men begreppet har blivit vedertaget.
Och det är inte utan anledning – bara denna enda glaciär, den mest vidsträckta i Antarktis och stor som Storbritannien – håller tillräckligt med is för att kunna höja havsnivån med 65 centimeter.
Problemet är att det är den mest sårbara på planeten. Det varma vatten som är på väg att tränga in under glaciären eroderar den underifrån.
Jättelika sprickor
Nu visar en ny studie hur jättelika sprickor i den så kallade shelfisen – som ligger som ett lock framför själva glaciären – kan få glaciärens yttersta del att krackelera inom fem år. Om det händer kan glaciären så småningom släppa ifrån sig en armada av isberg och börja forsa ut betydligt snabbare ut i havet.
Men det är inte det värsta. Det riktigt kusliga är att detta i sig kan sätta igång en kedjereaktion, där andra glaciärer rasar ut i hålrummet som Thwaites lämnar efter sig.
Sker detta är det början på slutet för världen som vi känner den.
Det skulle innebära att vi nått en tipping point som på lång sikt – hundratals år – kan leda till förlusten av hela det västantarktiska istäcket, med havsnivåhöjningar på 3,3 meter som följd.
Förvandlas till savann
Ungefär samtidigt kom ett annat larm, som handlade om Amazonas regnskog. Den brasilianska klimatforskaren Luciana Vanni Gatti, som i många år studerat Amazonas från luften, menar att skogen riskerar att förvandlas till savann. Skogen är i dag ett eget ekosystem som ger upphov till sin egen nederbörd – men redan om fem år kan det vara för sent att rädda regnskogen, hävdar Gatti. Vi balanserar på randen till en katastrof.
När dessa tipping points har nåtts kan förändringen ske snabbt.
Små grupper kan få stort inflytande
Men när sker egentligen den förändring som planeten behöver för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatkrisen?
Ja, även den kan komma snabbare än man kan ana.
Studier har visat hur de flesta människor föredrar status quo, men en tröskel nås när en viss del av befolkningen ändrar sin uppfattning om något, oavsett om det är tobaksvanor, alkoholkonsumtion, mode eller sexuell läggning.
I en studie i Science 2018 hävdade en grupp forskare att en kritisk tröskel passeras när storleken på en engagerad minoritet nådde ungefär 25 procent av befolkningen. Vid det laget förändras plötsligt sociala konventioner. Mellan 72 och 100 procent av deltagarna i forskarnas experiment ändrade sitt beteende, vilket ledde till att tidigare stabila sociala normer krackelerade och bröts upp. Små grupper kan få stort inflytande genom sitt engagemang.
Även här handlar det alltså om en tipping point fast i det här fallet i rätt riktning.
Thwaites och Amazonas.
Två av de mest avgörande frågorna och de mest kritiska platserna står i plötslig blixtbelysning. Tidsrymderna det talas om här ovan är i båda fallen hisnande korta – bara fem år – men konsekvenserna bär vi med oss för alltid.
Isen och regnskogen.
Får vi två tydligare varningssignaler än så här?
Svaret är nej.
Här finns senaste nytt om klimatet – varje