SD ligger lågt efter EU-sammanbrottet
Efter avhopp och absurda anklagelser har Sverigedemokraternas partigrupp i EU har gått upp i atomer. Den finns inte mer.
Jimmie Åkessons parti tappar makt och inflytande.
Säg inte att politiken inte rockar.
Det började med att den lettiska ledamoten Iveta Grigule hoppade av partigruppen EFDD, Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa, där Sverigedemokraterna är medlemmar.
Därmed uppfyllde SD:s partigrupp inte längre kriterierna för att vara en grupp och upplöstes. Dramatiskt så det förslår.
Men det skulle bli värre. EFDD:s ledning anklagade de största partigrupperna, den konservativa och socialdemokratiska, för att ligga bakom avhoppet.
”Politisk utpressning av federalisterna”, skrev de i ett obalanserat pressmeddelande.
Iveta Grigule ska av de två största partigrupperna fått veta att hon inte skulle få bli ordförande i EU-parlamentets delegation till Kazakstan om hon inte hoppade av den nationalistiska partigruppen EFDD där bland annat brittiska ultranationalistiska Ukip ingår.
Varför Kazakstandelegationen skulle vara ett så eftertraktat uppdrag att det leder till avhopp är oklart men konstigare saker har hänt i politiken.
Ledningarna för EPP (de konservativa) och S&D (socialdemokraterna) nekar givetvis till anklagelserna. Men faktum kvarstår. Grigule hoppade av och då rasade Sverigedemokraternas partigrupp ihop som ett korthus.
SD har två ledamöter i parlamentet. Kristina Winberg, som sitter i utskottet för medborger-liga fri- och rättigheter och rättsliga och inrikes frågor, och Peter Lundgren, som sitter i utskottet för transporter och turism.
Som grupplösa får nu Winberg och Lundgren mindre att säga till om.
De som inte ingår i en partigrupp har svårar e att få uppdrag i parlamentet. Utskottens rapportörer och skuggrapportörer är storspelare i parlamentets komplicerade maktspel. De får mindre talartid. Och de får mindre ekonomiska resurser ur parlamentets budget. Sverige- demokraterna hade i går inga kommentarer till sammanbrottet.
Konflikten har flera dimensioner och en av dem handlar om dragkampen mellan Ukip och dess profilerade ledare Nigel Farage. Han vill leda de nationalistiska och främlingsfientliga partierna i EU-parlamentet.
Det vill fransyskan Marine Le Pen också. Hon leder Nationella fronten, ett parti grundat av hennes far som också sitter i EU-parlamentet.
Dragkampen vanns efter valet till EU-parlamentet av Farage som kunde bilda en partigrupp. Le Pen däremot är grupplös.
Nu har hon chans att ta revansch. Men kampen mot Farage lär bli hård. Vinner han en enda ledamot kan hans imploderade partigrupp återuppstå ur askan.
Under tiden ligger Sverige-demokraterna lågt.
Så funkar det
n För att få bilda en partigrupp måste ledamöterna vara minst 25 och komma från minst sju EU-länder. Efter Iveta Grigule avhopp från EFDD representerades då bara sex länder. Antalet ledamöter blev däremot 47.
Grupperna bildas direkt efter valen till EU-parlamentet. Grupperna får pengar av parlamentet, uppdrag och talartid i plenisalen.