Gör pensionssystemet väldigt mycket enklare
Pensionssystemet borde vara enklare.
Det tycker många jag pratar med.
Kanske är det dags att fixa till det?
Jag brukar fråga olika seniorer vad de tycker att vi på Aftonbladet ska skriva om.
Eva, 67, säger att det var alldeles för krångligt när hon skulle gå i pension. Det var svårt att få övergripande information, och göra de rätta valen.
Jag håller med till hundra procent.
Sen jag gick i pension 2020 har det bara blivit krångligare. Jag kan inte ge ett enda gott råd till någon som står där Eva och jag en gång stod: på upploppet av arbetslivet där alla beslut om pensionen plötsligt måste fattas, och en del kan bli ödesdigra.
En besvärlig fråga att hantera är tjänstepensionen. Har man börjat ta ut den går det inte att ändra någonting, och omgivningen är full av människor som ångrar att de tagit ut den på för kort tid.
Fem år till exempel, och den pigga 70-åringen tvingas suga på ramarna. På Pensionsmyndigheten påminner de om bloggaren Dagny Carlsson, som dog några veckor före sin 110-årsdag.
Du kan alltså vinna 40 års extra tjänstepension om du väljer att ta den livsvarigt. Då blir totalsumman högre.
Å andra sidan: tar du ut allt på kortare tid får du ut hela beloppet. Dör du efter fem år när du tagit ut tjänstepensionen på tio år, får du bara halva.
Det går inte att garantera att du fattar rätt beslut.
Så vad sjutton ska jag göra med mina åtta tjänstepensionspotter, fördelade på fyra bolag?
En, den allra minsta, lyckades jag få utbetald som engångsbelopp. I stället för 100 kronor i månaden livet ut, fick jag en rejäl summa som räckte en månad, och gjorde att jag kunde skjuta upp uttaget av den allmänna pensionen till 65-årsdagen, fast jag slutade tidigare.
Sen blev jag jobbonär här på Aftonbladet, och klarar mig än så länge på bara den allmänna pensionen.
Tjänstepensionen ligger kvar som ett dåligt samvete. Jag kan inte bestämma mig för när jag ska ta ut den, i vilken ordning, eller på vilken tid.
Det har blivit oöverstigliga beslut. Vad jag än gör kommer någon att säga att det var fel.
Mormor blev 88 år, mamma 95. Betyder det att jag blir 102? Hur mycket behöver jag per månad i slutet av den tiden, på 2050-talet? Finns världen kvar då?
Ibland ringer jag något av de numera bara fyra tjänstepensionsbolagen, som brukade vara fem. Förut svarade en vänlig människa och förklarade, nu är det svårare att komma fram.
Ingen har tid längre.
Dör jag i morgon har jag sparat tjänstepensionen förgäves, och jobbat i onödan. Vad håller jag egentligen på med?
Du har flytträtt, står det på en hemsida. Ska jag flytta tjänstepensionen till ett annat bolag? Har jag för höga avgifter där jag är nu? Blir jag egentligen lurad?
På en sida står det att de ska förklara allting för mig. Det slutar med att de vill att jag ska placera pengar i någon av deras produkter.
Ibland lägger jag en dag på att ta reda på någonting, och inser att jag behöver agera. Sen gör jag inte det.
Ta mig bort från det här, gör allting med pensionen väldigt mycket enklare.