Brott på löpande band i tingsrätten
Innehav av kniv, stöld av jacka, ännu en kniv ...
Bara någon vecka efter att brotten begicks hölls i dag rättegångarna på löpande band i Stockholms tingsrätt, varefter dom omedelbart avkunnades.
Från brott till dom på en vecka – hör Oisín Cantwell om fallenDet var de tre första målen som avgjordes efter att Stockholms tingsrätt anslutit till projektet ”Snabbare lagföring i brottmål”, ett försök initierat av regeringen som går ut på att uppnå snabbare lagföring för lättutredda brott.
Solna och Attunda tingsrätter i polisområde Nord har deltagit i projektet i två års tid. Med närmast sensationellt resultat.
I Solna har antalet avdömda brottmål, ökat med 20 procent och ledtiden från registrerad misstanke till dom har sjunkit från tre månader till 33 dagar.
Utanför sal 11 i Stockholms tingsrätt, en av alla dessa småsalar som återfinns i Rådhusets vinklar och vrår sitter kammaråklagare Therese Braathen på en bänk och läser in sig på den första av dagens tre förhandlingar.
Hon arbetar med mängdbrott, det vill säga stölder, trafikbrott, inbrott och annat som växer i utredningshögar och som ofta inte kräver alltför stora polisiära resurser.
– Det är jättebra med snabb prövning, säger åklagaren i förbigående, på väg in till första förhandlingen.
Det är dags för en timme och 27 minuter produktion av fällande domar längs straffrättens löpande band.
13.01. Han är 55 år gammal, men ser tio år äldre ut. Omhändertagen på Slussens tunnelbanestation den 15 januari för berusning. I hans väska hittades en morakniv.
Nu, 15 dagar senare, medger han omständigheterna men förnekar brott. Han var hemma hos en kompis och hjälpte honom sätta upp hyllor. Hade kniv och bågfil med sig. Sen gick han på krogen.
– Det blev väl 7–8 öl, men jag var inte alltför full, suckar han.
13. 19. Åklagaren har yrkat på dagsböter för "brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål", den tilltalade har viftat med ett prejudikat han hittat i Högsta domstolen från 1990-talet och vi har alla fått lämna den lilla salen för att rätten ska överlägga.
13.29. Målet ropas på igen. Beredningsjurist Max Swalling, för banaliteter av detta slag krävs inte utbildad domare, läser upp domen.
50 dagsböter. De närmare skälen till domen kommer att skrivas ner och domen skickas hem till den tilltalade.
– Tog ni hänsyn till prejudikatet, frågar mannen.
– Det får du se i domen, svarar beredningsjuristen.
13.35. Ännu en kniv på Slussen. Tolkbehov polska. Mannen har erkänt i förhör, men dyker inte upp till förhandling.
Åklagare Braathen vill att förhandlingen ska avgöras i den misstänktes utevaro. Tingsrätten gör tummen upp.
Då straffet inte övergår sex månaders fängelse kan huvudförhandlingen genomföras utan att den misstänkte är närvarande.
13. 44. Förhandlingen är över. Vi, fyra elever från Sigtunas humanistiska läroverk samt Aftonbladets utsände, reser oss från åhörarplatserna och lämnar salen.
13.49. Beredningsjurist Swalling läser upp domen. 50 dagsböter.
13.59. Ett något mer komplicerat mål och rådman Mirja Högström har tagit över som ordförande i rätten.
Åklagare Braathen gör sin tredje sakframställan på en timme. Stöld av jacka värd 3 799 kronor från Åhléns city, den 13 januari. 22-årig man tagen på bar gärning.
Advokat Kristina Wanhainen har inte lyckats få tag på sin klient. Ännu en förhandling tycks vara på väg att avgöras i utevaro då det knackas på dörren och en ung man kommer in.
Han förklarar att det är han som är den åtalade, ber försynt om ursäkt för sen ankomst och sätter sig bredvid sin advokat.
Advokaten ber om några minuter med sin klient. Vilket medges. Förhandlingen ajourneras.
14.12. Ytterligare några gymnasielever har anslutit. Vi lyssnar på en ung kille som medger stölden. Han är beroende av heroin och tänkte sälja jackan för att få pengar till knark.
14. 22. Åklagare Braathen noterar att ynglingen figurerar i belastningsregistret men säger att hon vill "ge honom en chans" och yrkar på skyddstillsyn med en förhoppning om att han ska komma till rätta med sitt missbruk.
– För en gångs skull håller jag med åklagaren, säger advokat Wanhainen.
Vi blir utkörda. Gymnasieleverna, åtta killar, bökar och fnittrar på vägen ut.
14. 27. Rådman Högström läser upp domen. Skyddstillsyn. Hon talar förmanande till den dömde: han står nu under övervakning i tre år och ska följa den behandling Frivården finner lämplig. Han nickar på huvudet och säger tack.
Tre domar på en dryg timme rörande brott som begicks för bara någon vecka sedan. Hur gick det till?
Det enkla svaret är snabbare rutiner och bättre samarbete mellan polis, åklagare och domstol. Det något längre svaret ser ut så här:
- Tingsrätten meddelar polisen dagar och tider för framtida huvudförhandlingar inom ramen för snabbförfarandet.
- Poliser som anländer till en brottsplats där det finns en gärningsperson ska bedöma om det lämpar sig för snabbspår. Om svaret är ja ska polisutredning i princip göras klart på plats och tid för rättegång meddelas.
- Sedan tar åklagare vid. Tre alternativ står till buds. Strafföreläggande, åtal där ärendet avgörs på handlingar utan förhandling eller åtal och förhandling.
Stockholm tänker göra som Solna, varje torsdag avsätts två salar för snabbspåret.
Det är ett annorlunda projekt. Det är, om inte annat, befriande med ett politiskt initiativ inom straffrätten som handlar om någonting annat än skärpta straff.
Poliser på fältet märker att deras arbete leder till någonting annat än bortglömda högar. Och man behöver inte vara kriminolog för att fatta att snabba reaktioner från staten är nyttiga.
Det gäller inte minst gentemot yngre förmågor, som kanske ännu inte sitter för djupt fast i en kriminell identitet. Brottslighet får konsekvenser.
Försvagad rättssäkerhet?
Naturligtvis finns det anledning att hålla en kritisk blick på detta försök. Men att det går fort innebär inte nödvändigtvis förluster för rättssäkerheten.
"Snabbare lagföring" är ett såväl straffrättsligt som kriminologiskt mycket intressant projekt.
I dag beslöt regeringen att utreda hur försöksverksamheten ska bli permanent. Utmärkt.
