Skattepengar ska gå till barnen – inte till riskkapitalister
Sveriges skattebetalare ställer mycket generöst, fast ofrivilligt, sina pengar till förfogande så att allehanda spekulanter och rena skojare kan berika sig på försämrad vård, skola och omsorg. En lång rad häpnadsväckande skandaler vittnar om vad som håller på att ske.
Skolsystemet undergrävs samtidigt som det avdemokratiseras, de fräckaste profitörerna skattesmiter sina vinster till Cayman Islands och liknande tillhåll, ju fler kissblöjor i åldringsvården, desto större vinster till Cayman Islands. Det är ett rakt och enkelt samband.
Profitörerna kallas riskkapitalister, vilket är bedrägligt eftersom de inte tar några risker. Det är ju inte egna pengar de dribblar med, utan skattebetalarnas.
En överväldigande majoritet av dessa skattebetalare är starkt emot att bli utnyttjade och bestulna på detta sätt. Problemet är att en inte lika stor, men dock majoritet, av våra yrkespolitiker är för systemet.
Om vi håller oss till skolan. Sverige skiljer sig markant från alla jämförbara länder när det gäller privatiseringen av skolsystemet. Norge tillåter inte att vinster från privatiserade skolor slinker ut från verksamheten. Danmark tillåter inte vare sig aktiebolagsformen eller avtappning av vinster. Också i Finland är skolverksamhet i vinstsyfte förbjudet.
Våra grannländers syn på saken är högst begriplig. Vinst i skola kan bara åstadkommas genom försämrad undervisning och besparingar, det vill säga på skolbarnens bekostnad. Och det blir särskilt förargligt när det är skattebetalarnas pengar som används till sämre undervisning för att göra riskkapitalister rikare.
Det anser alltså politikerna, i stor enighet, i våra grannländer.
Så hur ska vi då förstå motiven hos våra svenska politiker, som trots hård motvind i opinionen envist biter sig fast i sin ideologiska övertygelse att sämre skola är bra, bara klassklyftorna ökar och vinsten hamnar i privata fickor.
Det är inte helt lätt att förstå. Miljöpartisternas entusiasm vilade från början på idealistiska föreställningar om att ”fria” skolor skulle kunna ägna sig åt mysigt flum. Enskilda pedagogiska eldsjälar skulle förnya undervisningen, särskilt på lågstadiet. Kanske ingen dum tanke. Men inte ens miljöpartisterna kan gärna ha undgått att lägga märke till vad som hände i verkligheten.
Ur högerperspektiv är privatisering lättare att förstå. Eftersom de rika har gjort sig förtjänta av att vara rika är det rimligt och högst rättvist att deras barn får bättre undervisning än fattiga barn. Helst också skall de redan gynnade barnen få skattesubventionerad läxläsningshjälp, så att klassklyftorna ökar än mer.
En sådan politisk inställning är begriplig i ren idéhistorisk mening. Högern är och förblir, och kommer säkert alltid att vara, motståndare till minskade klassklyftor.
Men det säger de ju inte högt. I stället talar de om ”valfrihet” som om alla hade lika stora möjligheter att välja. Men så är det ju inte och kommer aldrig att bli.
Valfrihet är ingenting demokratiskt, utan något som gynnar dem som har en verklig möjlighet att välja, det vill säga över- och medelklassen. Privatskolorna är privata men inte ”fria”, lika lite som de kommunala skolorna är ofria. Det där är bara ordlekar till för att dölja de ideologiska motiven.
Lika skolundervisning för alla barn i statliga skolor med en gemensam norm vore bättre, ekonomiskt effektivare och rättvisare, dessutom ett system som skattebetalarna inte skulle ifrågasätta. Jag vet, ty jag var med om det.
Privatskolor behöver inte förbjudas, men privatiseras på riktigt. Då får de privata intressena betala själva, men inte ett öre från skattebetalarna. Och därtill krävs stenhård övervakning från Skol- inspektionen.
Absolut förbud mot alla religiöst grundade privatskolor borde vara en självklarhet. Det är skandal att islamistisk fundamentalism, kristen idiotsekterism och till och med mumbo jumbo som scientologikyrkan får ligga till grund för undervisningen i ett land som för länge sen skiljt kyrkan från staten. Frivillig söndagsskola för dem som har särskilt pockande behov, dock ideellt finansierad, är en annan sak. Det faller under religionsfriheten. För egna pengar och på fritiden får man be till vem man vill.
Valet mellan ett privatiserat skolväsen och en demokratisk skola med lika rättigheter för alla avgörs av en enda fråga. På vad vill skattebetalarna helst satsa sina pengar, om de själva får bestämma, på skolbarnen eller på riskkapitalisterna?
Skattebetalarnas svar är givet. Det är högerns också. De enda som märkligt nog inte har någon uppfattning är Socialdemokraterna. Det är trots all obegriplighet i denna fråga om svensk extremism, det mest obegripliga.
För övrigt anser jag att …
... ”Uppdrag granskning” – kors i taket – nu i onsdags för första gången på mycket länge visade prov på gedigen skandaljournalistik. Och rolig för alla utom de ljugande kommunalpamparna i Leksand. Vilka lirare!
... det var nästan lika roligt att se borgerliga ledarskribenter vrida sig som maskar när de skulle ursäkta privatskoleprofitören Jan Walther i Karlstad när han konkursade en av sina skolor och smet med några miljoner. Ty, systemet kunde det ju inte vara fel på. Däremot på Skolinspektionen ...