Europa står inför en energipandemi
När allting blir dyrare håller det inte att kompensera människor för minsta lilla utgiftsökning.
Men prisexplosionen på el spelar i en helt egen division.
Europa står inför en ny pandemiliknande situation där samhällskollaps hotar i många länder.
Främsta skälet är Vladimir Putins sätt att använda energin som vapen kombinerat med Europas ambition att göra sig kvitt det ryska gasberoendet och samtidigt genomföra en klimatomställning.
De elprisökningar som väntar i vinter är systemhotande och riskerar att spela Putin i händerna.
Elmarknadsanalytiker har gjort prognoser som visar att priset för att värma en normalvilla i den södra halvan av Sverige under de fem vintermånaderna kan stiga med 10 000 kronor i månaden. Liknande prishöjningar hotar på kontinenten där köldgraderna inte är lika många men elpriserna ännu högre än här.
Även för många elintensiva företag innebär det extremt höjda kostnader som kan göra det omöjligt att driva verksamheten vidare. Företag larmar redan om att personalneddragningar är att vänta och i värsta fall en rad konkurser.
Under inledningen av coronapandemin insåg politiker i de flesta länder snabbt att det krävdes drastiska åtgärder för att undvika en samhällskollaps. Enorma summor satsades på stöd till företag och anställda. I efterhand visade det sig vara väl använda pengar. Även om stöden i vissa fall kanske blev för generösa och eldade på den ökade efterfrågan som efter pandemin också bidragit till inflation i allmänhet och höga energipriser i synnerhet.
Akut samhällshot
Nu verkar de styrande till slut ha fattat att även den elkris vi står inför utgör ett akut samhällshot.
Hur många normala hushåll kan betala 10 000 kronor extra i månaden för en vara som det är omöjligt att klara sig utan? Visst kan vi spara energi på att dra ner inomhustemperaturen och energieffektivisera. Det går att spara lite på marginalen. Men den stora kostnaden går inte att göra något åt. Blir det en extra kall vinter skenar kostnaden ytterligare.
Blir folk utan jobb får de ännu svårare att betala sina räkningar. Vilket kan utlösa en bostadskrasch om människor i panik tvingas sälja sina lägenheter och hus för att de inte har råd med kombinationen av höjda räntor och skenande elpriser.
Om det blir dyrare att köra en elbil, som är dyrare i inköp än en bensindriven bil, hotas en viktig del i klimatomställningen.
Har vi tur är prognoserna för elpriset överdrivet pessimistiska. Kanske blir det inte värre än förra vintern då elpriserna fördubblades eller tredubblades. Allt beror på hur mycket det blåser, hur kallt det blir och hur mycket Putin i slutänden vrider åt gaskranen.
Inget av det kan vi påverka.
Därför vore det oansvarigt av våra politiker att inte se till att det finns en färdig plan för vilken el-prisnivå som går att acceptera och hur en kostnadskompensation till konsumenter och företag ska utformas på bästa sätt.
De tjänar på krisen
Men istället för att käbbla om vem som är mest generös borde partierna sätta sig ner tillsammans med experter och utforma den bästa lösningen.
Precis som man gjorde under pandemin.
I Sverige, som går till val inom mindre än en månad, är det lätt att uppfatta partiernas plötsliga intresse för ett pristak på el som valfläsk vilket det i viss mening är. Men det är samtidigt en nödvändig åtgärd. En rad andra länder i Europa där det inte är val gör samma sak.
Men, undrar någon, då finns det väl ingen anledning för människor att spara på sin elförbrukning?
Jo, eftersom kostnaden sannolikt kommer att öka rejält även med hänsyn tagen till kompensationen.
Medan konsumenterna pungslås tjänar några grova pengar på de ökade elpriserna.
Men det är inte till Putin som svenskarnas elpengar går. Inte heller till Ukrainas försvar.
Pengarna går i stor utsträckning till den svenska staten i form av moms, skatt och överföringsavgifter. För varje öre elpriset ökar stiger också statens intäkter. Detsamma gäller i det flesta EU-länder.
FN-chef vill se extraskatt
Andra vinnare är energibolag som Vattenfall och Fortum.
Kostnaden för att producera en kilowattimme vindkraft, vattenkraft och kärnkraft är mer eller mindre konstant men sättet att prissätta elen ger dem enorma övervinster.
Det kan inte vara rimligt att staten och vinstdrivande företag kan lägga miljarder på hög när följden blir att medborgarna går på knäna. Då har vi ett systemfel.
Vi ser ett liknande scenario när det gäller oljan där exempelvis det statliga Saudiska bolaget Aramaco redovisade en vinstökning med 90 procent för de senaste tre månaderna. Västägda oljebolag som Exxon, BP och Shell gör också mångmiljardvinster på att vanliga konsumenter tvingas betala så mycket mer för bensin och diesel.
Vinsterna är så groteska att FN-chefen Antonio Guterres nyligen uppmanade världens regeringar att införa en extraskatt på övervinsterna. Han anser det omoraliskt att företagen tjänar pengar på Ukrainakriget. Storbritannien är på samma spår.
Putin tjänar inte mer pengar på elkrisen i Europa eftersom Ryssland levererar mindre gas och därmed får mindre betalt. Skälet till att han ändå använder energivapnet är ett annat.
Han vill destabilisera Europa och skapa splittring mellan länderna. På så vis hoppas han bryta Europas enade front mot Ryssland där EU bidrar med både stora summor pengar och avancerade vapen för att hjälpa Ukraina på slagsfältet.
Uppoffringar
Ett sätt att behålla den här enigheten är att se till att de extrema elpriserna inte tillåts slå igenom fullt ut. Det är nämligen precis det Putin vill.
Om miljontals vanliga européer tvingas frysa, sälja sina hem eller blir av med jobbet kommer trycket på deras regeringar att sluta stödja Ukraina att öka. Då kan Putin lättare tvinga fram ett fredsavtal som är till Rysslands fördel.
Det är bra att ställa in sig på att alla måste göra uppoffringar på grund av Putins krig. I viss mån gör vi alla redan det på grund av ökade matpriser och höjda räntor som åtminstone delvis är en följd av kriget.
Men vitsen med västs sanktioner mot Ryssland är att den ryska staten ska få svårt att fortsätta kriga. Inte att vi ska skapa fattigdom och elände i våra egna samhällen.