Jävige domaren i Malmö hånade åtalad
Domaren i det stora bedrägerimålet i Malmö knackade på åklagarkammarens bakdörr för att i hemlighet lämna över lappen som gjorde honom jävig.
Han har dessutom beskrivit en av de åtalade som "korkad" i ett mejl till åklagaren.
Samt raljerat om att förse en av de häktade "med en flaska whisky så han orkar arbeta även nattetid".
Det stora bedrägerimålet kring blufföretaget 118108 måste tas om sedan domarna visat sig vara jäviga, beslöt Malmö tingsrätt i går.
Orsaken är att rättens ordförande, rådman, Björn Serrander, tipsade åklagaren Anna Palmqvist om hur hon skulle bära sig åt för att åstadkomma en fällande dom.
Bland de drygt 20 åtalade sitter företagets ägare häktade, men de flesta av de misstänkta är unga säljare, varav åtskilliga bara hade arbetat några veckor på företaget.
Det var den senare kategorin som domaren ville sätta dit då han knackade på en bakdörr till åklagarkammaren och lämnade över en lapp till Palmqvist.
Skrivelsen innehöll ett förslag om hur gärningsbeskrivningen, det vill säga redogörelsen för vilken brottslig handling som påstås ha begåtts, borde skrivas om.
Så här skrev Serrander:
"Vilseledandet har bl.a innefattat att målsägandena, efter en onormalt kort betänketid och starka påtryckningar innefattande bland annat att kostnaden annars skulle komma att bli avsevärt högre, vilseletts att ingå ett avtal om en tjänst som i det närmaste saknar allt värde för dem.
Vilseledandet har följts upp genom att faktura skickats samma dag eller efter mycket kort tid och sedan följts upp av inkassokrav och hot om fortsatt krav genom kronofogde och domstol".
För en person som inte är jurist är det möjligen svårt att förstå hur allvarligt detta tilltag är.
Det ligger till på följande vis: en domstol får inte döma för annan brottslighet än den som beskrivits i åklagarens gärningsbeskrivning. Det är en grundläggande rättssäkerhetsfråga.
Det är svårt att frigöra sig från misstanken att domaren kände att åklagarens resonemang inte höll och därför försökte hjälpa henne på traven för att kunna fälla ungdomarna.
Detta innan rättegången är över. Detta innan de åtalade och deras advokater är färdiga med sitt försvar. Så får en domare, som ska vara opartisk, inte göra.
Serrander har försökt förklara sitt beteende med att han "trodde att åklagaren skulle slänga lappen".
Det gjorde inte Palmqvist. Hon slog, vilket hedrar henne, larm. Detta trots att hon måste ha förstått att det skulle sänka en rättegång som pågått sedan oktober och kostat åtskilliga miljoner.
Att domarens syn på de åtalade lämnar en hel del övrigt att önska framgår för övrigt av mejl han har skickat till åklagaren.
Om en av de misstänkta skriver han:
"XX är så korkad att han uteblivit från Frivården när de skulle göra PU" (Personutredning, min anmärkning).
Om en av de häktade, som hade begärt att få ut material som inte fanns med i förundersökningen:
"Eventuellt får jag förse honom med en flaska whisky så han orkar arbeta även nattetid".
En domare som beskriver en åtalad som enfaldig och raljerar över att en frihetsberövad behöver sprit för att orka med sitt försvar är möjligen inte helt lämpad för sitt uppdrag.
Domarna är i princip oavsättliga. Denna grundläggande tanke i rättssamhället regleras i regeringsformen. Syftet är att domare ska vara oberoende och kunna döma utan att någon påverkar.
Men denna anställningstrygghet är inte absolut. Domare som begår grövre brott kan få sparken.
Advokat Torgny Palm, som försvarar en av de åtalade i bedrägerimålet, säger att detta är det mest allvarliga jäv han någonsin har upplevt.
Han anser att det finns anledning att inleda förundersökning om tjänstefel. Att det handlar om ett avsiktligt agerande, inte slarv.
Jag håller med.
Detta är en mänsklig tragedi, men kan Björn Serrander över huvud taget fortsätta att vara domare?