Vi skulle kunna ha en apa som partiledare
Till sist når valfebern ända hit.
Vid busshållplatsen i skogsbrynet har någon spikat upp en skylt som föreställer KD-ledaren Göran Hägglund och en apa. Budskapet: ett mänskligare Sverige.
Vad resenärerna längs väg femtiosju förväntas göra med den informationen är oklart. Det står inte.
Kanske är skylten självironisk: just kristdemokrater brukar ju vara noga med att underkänna somliga människors värde.
Eller kanske rent av självkritisk. Vi skulle lika gärna kunna ha en apa som partiledare! Ser ni ens vem som är vem?
Märkligt ändå att reklambyrån och partistrategen valde en apa. Efter bläckfisken Pauls framgångar har blötdjur mycket högre trovärdighet hos opinionen.
Jag kommer med bussen från Stockholm. Att vandra huvudstadens gator fram var som att promenera genom sin egen mejlbox. Nigeriabrev och ogenerade löften i varje hörn.
Affischerna visade politiker med både kläder och åsikter utvalda av reklambyråer. Alla och ingen skulle känna sig träffad. Helst samtidigt. Gärna med apor i fokus. Inte kärnkraft.
Det såg lite sorgligt ut. Alla hurtiga slogans om ingenting. Som ett enda stort godisregn. Fler jobb! Mer pengar! Allt till alla!
Men bäst sammanfattades opinionsläget av en mumlande göteborgare i tv-programmet ”Debatt”.
Under en politisk diskussion om skolans resurser slog denna folkets representant plötsligt ut med armarna och sa:
– Vad spelar det för roll? Det blir ju bara rondeller av allting ändå.
För en sekund blev det helt tyst i studion. Uppgivenheten drabbade med full kraft. Sedan fortsatte debatten igen. Alla ville fortfarande samma sak men ändå inte.
I ett annat tv-program höll partiernas ekonomiska talesmän upp ett antal hundralappar. Så här mycket blir det över i din plånbok! Som en rad lånehajar.
Det framstod som valets viktigaste fråga: sexhundra eller sexhundrafemtio spänn i plånboken?
Kanske kunde man ha illustrerat skillnaden i antalet kebabpizzor också? För tydlighetens skull.
Jag kliver av bussen och ser den åka. Grannen letar efter en bortsprungen höna. Det är valfeber i skogsbrynet.
Jag tittar på affischen igen. Hägglund och en apa. Rent genetiskt skiljer två procent. Kanske ännu mindre.