I Knutbysekten var kvinnorna viljelösa

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det finns människor som gärna anser sig vara Guds redskap. Påven till exempel. Sedan finns det människor som anser att Gud ska sköta jobbet åt dem istället. Pastorn i Knutby till exempel.

Han har uppenbarligen utnyttjat Gud för att få sex och i slutändan för att ta livet av människor.

Pastorn låtsades att han

var Gud som sms:ade olika

order. Använder Gud sms? Det verkar som om pastorns Gud gjorde det.

Det finns något väldigt traditionellt könsstereotypiskt över den tragiska dokusåpa som utspelat sig i lilla Knutby. Vackra kvinnor som faller för en inte lika vacker man som har en stark position i sitt samhälle. Det upplägget känner vi igen från såpor som Glamour, Dallas eller Nya tider.

Här har handlingen kretsat runt en pastor, två mördade fruar och en barnflicka. Den sistnämnda får i detta drama iklä sig rollen som skönheten som hjärntvättats av odjuret.

Jag är ingen domare, jag har bara läst artiklarna i tidningarna. Men man sitter ju här nu och förvånas över förhörsprotokollen.

Pastorn hade alltså på allvar tutat i en tjej att om de hade sex ofta så skulle hans onda demoner drivas på flykt. Han hade vid ett annat tillfälle, känt sig "manad" att vara otrogen, det vill säga att ta en tjej på brösten medan frun sov på övervåningen.

I Knutbysekten ordnade männen det för sig, minst sagt. Kvinnorna, förutom "Kristi brud" då, framstår som relativt viljelösa. Offer. Som barnflickan som nu står anklagad för mordet i Knutby. Hon

programmerades att döda, som det hetat i nyhetsrapporteringen.

För ondskan är ju som

bekant en man. Ondskan är så sällan en kvinna att vi blir

fullkomligt förbluffade när kvinnor ändå gör riktigt

onda saker. Då måste vi förstå kvinnors drivkraft. Den måste

analyseras och förklaras

djupgående.

Vi vet mycket om barnflickan och hennes bakgrund, inte lika mycket om vad som gjorde pastorn till den han är. Han får i likhet med de manliga amerikanska soldater som

torterat irakiska fångar i Abu Ghraib-fängelset spela birollen.

I den amerikanska "tortyrskandalen" har huvudrollerna tillägnats Lynndie England och Sabrina D Harman. Hur hamnade de på bild med torterade fångar? Hur kan de stå och skratta på bilderna? I media har vi fått dem förklarade för oss.

Aftonbladet berättade på ett uppslag att Lynndie var "white trash", drömde om att bli meteorolog och gifte sig som

19-åring.

Sabrina "trodde gott om alla" enligt hennes mamma. Hennes pappa var polis och hon har

medelklassbakgrund. I Aftonbladet-reportaget intervjuas en barägare som säger att det är verkligen konstigt att "kvinnor, som har mer medkänsla än män, och Lynndie som nu har ett barn i magen stod för förnedringen av soldaterna." Ja, visst är det konstigt, om vi tror på myten om att kvinnor av naturen är goda.

Det finns även något annat som de amerikanska soldaterna och de inblandade i Knutbyfallet har gemensamt: inbillningen om att man är på "heligt" uppdrag. Den blinda tron på att kampen gäller gott och ont och att man själv står på det godas sida. Masspsykosen och den självuppoffrande viljan.

Religion och krig är mäktiga drivkrafter som kan få människor att blunda för de allra mest grundläggande mänskliga rättigheterna. Eller så är krig och religion bara en riktigt bra ursäkt för att få bete sig grymt. Fast man säger att det är i presidentens namn.

Eller i Guds namn. Eller helt enkelt för pastorns skull.

Belinda Olsson