Valet då Högsta domstolen utsåg president
Vi kan få en repris av valkaoset 2000
För mindre än 20 år sedan utsåg Högsta domstolen USA:s president efter oenighet om valresultatet.
Ett utslag som sannolikt fick stora följder för världen.
Det är ett viktigt skäl till varför Donald Trump har så bråttom med att få en ny domare till HD tillsatt.
Klockan närmar sig midnatt den 7 november år 2000 och jag sitter tillsammans med hundratals andra journalister på Demokraternas valvaka i Nashville. Vi har fått besked om att presidentkandidaten Al Gore är på väg hit för att hålla sitt förlorartal. Han har redan ringt till George W Bush och gratulerat till segern efter att flera tv-kanaler i sina valprognoser gett Florida till Bush.
Men så vänder bilkaravanen. Gore ringer till Bush igen och tar tillbaka sina gratulationer.
Han har fått veta att valresultatet i Florida är så jämt att det kan gå åt båda hållen. Från en ledning på 100 000 röster är det nu bara 2 000 röster som skiljer till Bush fördel och poströster återstår. På grund av de övriga resultaten blir den som vinner Florida president.
Följer gör fem veckor av osannolikt kaos och juridisk strid.
De beslutas att alla röster i några valdistrikt ska räknas om. Maskinerna som räknar har felaktivt spottat ut vissa valsedlar som ogiltiga därför att det hängt kvar en liten pappersflik efter att väljaren perforerat valsedeln med sin penna i rutan bredvid kandidatens namn.
Nu granskas varje omtvistad valsedel manuellt av företrädare för de båda partierna, Republikanerna och Demokraterna. På vissa valsedlar finns bara ett litet avtryck. Räcker det för att man ska kunna tolka väljarens vilja korrekt?
För att undvika anklagelser om fusk sker räkningen bakom glasväggar och kan följas av tv-kameror.
Ogiltiga röster
Det är ett tidsödande och aldrig tidigare skådat spektakel som ackompanjeras av de båda sidornas juridiska team. Dessa leds av högprofilerade politiker som går till olika domstolar för att få utslag som gynnar deras kandidat.
Jag åker i skytteltrafik till hastigt sammankallade presskonferenser i domstolsbyggnaden i delstatshuvudstaden Tallahassee. Fördelen skiftar hela tiden mellan Bush och Gore.
Ytterligare en faktor dyker upp. Oproportioneligt många i valdistriktet Palm Beach County har röstat på en tredje kandidat, Pat Buchanan. Hans namn står precis bredvid Gores på valsedeln. 19 000 valsedlar ogiltigförklaras, de flesta därför att de prickat in både Gore och Buchanan. Kan det vara så att många som tänkt rösta på Gore i stället av misstag gett Buchanons sin röst? I så fall har Gore vunnit klart.
Den juridiska striden pågår fram till den 12 december. Då bestämmer Högsta domstolen med röstsiffrorna 7-2 att omräkningen av röster är grundlagsstridig eftersom den försätter USA i en situation där man riskerar att stå utan president.
Det är den ursprungliga rösträkningen som gäller. Bush vinner Florida med 537 rösters marginal.
Många är nöjda med att domstolen sätter stopp för striden men beslutet är ändå kontroversiellt eftersom Al Gore är den förste kandidaten på över 100 år som vinner flest antal röster totalt men ändå inte blir president. Det beror på det amerikanska valsystemets utformning med elektorsröster i delstaterna.
Annan anda
Gore fick 150 000 röster fler än Bush. Det ska jämföras med Hillary Clinton som fick nästan tre miljoner fler röster än Donald Trump 2016 men ändå förlorade.
Frågan är vad som händer i årets val om en liknande strid uppstår om slutresultatet. Trump har ju redan hävdat att valet är riggat.
År 2000 var samarbetsandan mellan partierna en helt annan än i dag. Det fanns en grundrespekt för anständighet och rättvisa. Logisk argumentation och fakta dominerande fortfarande över egenintresset.
Med tanke på dagens polariserade situation har jag svårt att se att partierna skulle samverka på ett liknande sätt.
År 2000 skilde 537 röster och en HD-dom USA och världen från att Al Gore blivit president i stället. Hade han invaderat Irak efter terrordåden 2001? Med honom vid rodret kunde världen ha sett väldigt annorlunda ut.
På samma sätt går världen sannolikt en helt annan väg om Joe Biden vinner än om Donald Trump blir omvald.
2016 blev Donald Trump president tack vare 80 000 röster i tre delstater: Pennsylvania, Michigan och Wisconsin.
Det kan hänga på ett fåtal röster även den här gången. I värsta fall kan det i slutänden bli Högsta domstolen som bestämmer. Kanske med en färsk domare utsedd av Trump.
PODD Det blir stora skillnaden om Biden vinner valet
Aftonbladet Daily pratar om USA-valet med Nivette Dawod.
Lyssna: iPhone Acast Spotify
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen
Trump vs Biden – skillnaderna och likheterna