Vid trosskydden ger moderna män upp
De är moderna män och de försöker verkligen. De vet att de är under ständig kritisk granskning. De får ingenting gratis.
En så enkel sak som att hämta knyttet på dagis. Ingen bryr sig om hur en morsa klär på sin unge, men kom dragande med raspig kind och antydan till bas och domare sneglar ur alla hörn. Drog han upp sockorna innan han satte på stövlarna? Fick han med sig vantarna? Båda två? Han begriper väl att han måste ta av mössan i den där varma bilen?
Sådant anstränger sig moderna män för att klara felfritt.
De vet att det inte duger att gå in i boutiquen för att köpa presenten, utan att ha memorerat sin älskades alla mått. På höjden och bredden och tvären och diagonalen. Sådant fixar moderna män. Det går inte att lägga ett mikrofiber mellan frågan ”Gillar hon rött?” och deras svar. De kan skilja push-up från stay-up och minimizer från shaper. Och mer därtill:
De kan sortera vittvätt från kulörtvätt och fintvätt från ylle. De kan kela och vara entusiastiska över en ny säsong ”Gossip girl”. De kan gå till affären och komma hem med hela listan. Inte halva, en flintastek och en braständare. Och allt är svanmärkt och rättvisemärkt och pandamärkt och ekomärkt. Inga övermogna tomater och inga gröna bananer.
För de är moderna män och de försöker allt vad tygen håller. Men just när de trodde att de bevisat att de inte bara är grottmän som kammat håret, står de där igen.
Hyllan med trosskydd.
Med eller utan vingar? Normal, eller Long, eller Classic, eller Large, eller Long Plus, eller Large Freshness, eller Singles, eller Secure? Deras blickar blir tomma, det snurrar av rosa och lila, blommor och bubblor. De sorterar bort det uppenbara: inte string och inte Super Duper Extra Long Jättelarge.
De fingrar prövande på ett paket, men på det står det ”mild doft av kamomill” och man kan väl inte komma hem med något som antyder ... nä.
Och förvirringen nosar på paniken, blicken går från tom till flackande och till slut sjunker deras axlar ihop. De ger upp.
Moderna män sträcker fram sina händer, tar paketet som står närmast och lägger det i korgen. De vet att allt är förlorat. När de kommer hem blir det ett snett leende och en moderlig klapp på axeln: ”Varför köpte du... de här?” Översättning: jag visste väl att du var en grottman.