Så ser världen ut efter corona
De flesta hoppades att det snabbt skulle blåsa över. Nu framstår det allt tydligare att effekterna av coronapandemin kommer att bli mycket större och mycket mer långvariga än någon kunde ana.
Vissa saker kommer att återgå till det normala inom månader medan andra kommer att ta år.
Det enda vi med säkerhet kan säga är att världen efter corona kommer att se väldigt annorlunda ut än världen före pandemin. Precis som världen före och efter Berlinmurens fall. Att försöka förutspå detaljerna är ungefär som att spå i kaffesump.
Det mesta av det jag skriver här är med andra ord mer eller mindre underbyggda gissningar baserade på utvecklingen så här långt.
Större acceptans för dödsfall i covid-19
Att världen skulle kunna återgå till ett normalläge innan det finns ett fungerande vaccin är inte troligt. Men även de mest optimistiska experter säger att det tar 12-18 månader. Så länge kan världen inte gå i ide utan irreparabla skador.
Att många samhällen som infört strikt karantän nu gradvis försöker öppna har inte så mycket att göra med att de har viruset under kontroll. De har helt enkelt inte råd att hålla dem stängda längre.
Inom de närmaste månaderna kommer många att öppna upp så mycket det går för att få de ekonomiska hjulen att rulla igen. När de väl öppnat blir det mycket svårt att stänga ner samhällena igen trots vad ledarna säger. Protester mot den stränga karantänen pågår redan i bland annat USA, Frankrike och Italien.
Den sociala och ekonomiska kostnaden av nedstängningar blir för stor.
Acceptansen för att människor dör i covid-19 kommer därför att öka. Både hos ledare och i länders befolkningar.
Därför kommer alla utvecklade länder att fortsätta försöka skala upp sin intensivvård. Det kommer att tillverkas nya respiratorer och syrgasmasker som aldrig förr. Utbildningen av sjukvårdspersonal kommer att utökas kraftigt. Det är inte bara maskiner som behövs utan någon som kan sköta dem och patienterna som ligger där.
Precis som i dag gäller det att sjukvården klarar av att vårda de som blir allvarligt sjuka för att undvika att den ordinarie sjukvården kollapsar.
Först då går det att öppna upp på bredare front.
Skolor och förskolor först tillbaka till normalläge
Skolor och förskolor tillhör det som kommer komma tillbaka till normalläge först.
Allt tyder på att småbarn och skolungdomar inte påverkas alls eller mycket lite av coronaviruset. Skolan är ingen riskmiljö för eleverna. Nackdelarna med stängda skolor överväger. För framtiden är det oerhört viktigt att unga människor får sin utbildning.
Lärare och förskolepersonal kommer precis som vård- och sjukvårdspersonal att tillhöra de grupper som regelbundet kommer att testas för corona så att de inte längre behöver stanna hemma i flera veckor om de inte är smittade av covid-19.
Masstestning blir mer tillgänglig vilket gör det lättare att hålla i gång både förskolor, skolor, sjukvård, hemtjänst och andra viktiga samhällsfunktioner.
Turismen öppnar sist
Resor och turism blir sannolikt det som tar längst tid för att återgå till något slags normalläge. Även om nöjesresor utomlands vore möjliga i dag skulle väldigt få människor sätta sig på ett flygplan. Så länge folk är rädda för att bli smittade kommer turismen inte att komma igång på allvar. Sannolikt sker det inte innan det finns ett vaccin.
När vi väl är där kommer att stort antal flygbolag, hotell och resebyråer att ha gått i konkurs och måste startas på nytt. Det kommer att bidra till en trög start för resenäringen.
Däremot kanske inhemsk turism kommer igång snabbare.
Djup ekonomisk depression
När faran för corona är borta kommer världen att befinna sig i en djup ekonomisk recession, kanske till och med depression. Det spelar ingen roll att regeringar världen över lägger räddningspaket av en storlek varken Sverige eller världen tidigare skådat. Otaliga företag kommer ändå att gå i konkurs.
På fyra veckor har 22 miljoner människor blivit arbetslösa bara i USA. En ofattbar siffra. Många drömde om att världen skulle kunna trycka på en pausknapp medan coronapandemin härjade och sedan skulle allt återgå till det normala. Det kommer inte att ske.
Det tar lång tid för många länders ekonomier att repa sig. Det räcker att se på utvecklingen inom fordonsindustrin i Sverige.
Först stoppade Scania och Volvo produktionen för att de inte längre kunde få viktiga reservdelar från ett då nedstängt Kina. Nu har Kina öppnat igen och Volvo och Scania kan dra igång sin produktion. Problemet är bara att efterfrågan på exempelvis lastbilar till stora delar har försvunnit. Vem vågar investera i nya lastbilar när man inte har en aning om hur framtiden ser ut?
Därför räknar de svenska bilföretagen med att korttidspermittera delar av sin personal ända till i höst. Kanske längre. Industrin rullar så smått igång men bara på halvfart. Det kommer att se likadant ut över hela världen.
Kina tar över snabbare som världens mäktigaste
Än så länge ser coronakrisen ut att ha drabbat USA mycket hårdare än Kina. Om det fortsätter på den vägen innebär post-corona att utvecklingen mot att USA tappar rollen som världens supermakt snabbas på.
Detta gäller särskilt om Donald Trump vinner presidentvalet i november. Hans hantering av coronakrisen har karakteriserats av extrem inkompetens och ryckighet. Något han tyvärr inte är ensam om bland världsledare.
Men det amerikanska samhällssystemet där staten förväntas ha så liten roll som möjligt är sällsynt illa lämpat för att klara av pandemier. När amerikaner blir arbetslösa förlorar de inte bara sin inkomst utan i många fall även sin sjukförsäkring som är kopplad till anställningen. Bristen på skyddsnät är i det närmaste total.
Då räcker en check på 12 000 kronor inte långt.
Det är därför vi ser hur många guvernörer i USA vill öppna upp sina delstater trots att coronasmittan sprids för fullt. De inser att massfattigdom och social oro annars väntar.
Kina har stora möjligheter att fylla det maktvakuum som uppstår när USA drar sig in ännu mer inom sitt skal. I Kina är det kommunistpartiet som styr allt och snabbt kan satsa stora resurser där det behövs utan hänsyn till politiskt motstånd.
Man har redan använt krisen till att flytta fram sina positioner genom att erbjuda hjälp till länder i Afrika och till Italien, Serbien och andra europeiska länder.
Det som talar emot detta scenario är om världen kräver pappren på bordet av Kina om hur virusutbrottet startade. Än så länge har Kina mörkat. Om det visar sig att Kina handlat klandervärt kan det innebära en stor backlash från omvärlden med krav på rättsliga åtgärder och skadestånd. Kanske till och med någon form av "krigstribunal".
Ojämlikheten i världen ökar
Även om coronapandemin slagit hårt mot människor i rikare länder så bli det sannolikt långt mycket värre i den fattigare delen av världen där sjukvården är dåligt utbyggd, möjligheten att tvätta händerna med tvål är liten och där människor redan precis klarar livhanken. När ekonomierna stängs ner finns inget skyddsnät alls för den stora massan. Inga räddningspaket för företagen.
Om FN-organet World Food Programs varningar slår in kommer runt 250 miljoner människor att riskera svältdöden innan coronaviruset är besegrat. Klyftorna i världen ökar dramatiskt igen.
Globaliseringen skalas ner
Nästan all skyddsutrustning tillverkas i Kina. Många mediciner görs i Indien och Kina. Många reservdelar till västvärldens industrier tillverkas i Kina.
Coronakrisen har inneburit ett bryskt uppvaknande för många länder i den utvecklade delen av världen. Globaliseringens nackdelar har lagts i vidöppen dager.
I världen efter corona kommer många länder att vilja ha mer av egen kontroll över produktionen av viktiga varor. Vissa vill återgå till efterkrigstidens beredskapslager av mat, mediciner och skyddsutrustning. Globaliseringen upphör inte men dämpas.
Kollapsat oljepris kan rita om världskartan
Länder som Ryssland, Iran och Venezuela är beroende av ett oljepris som ligger högt över dagens cirka 20 dollar per fat. Vid årsskiftet låg det över 65 dollar per fat. Risken är stor att priset inte återhämtar sig förrän all osäkerhet kring pandemins varaktighet är borta och ekonomierna på allvar återgått till mer av normalläge. Det kommer att ta minimum ett år. Förmodligen längre än så.
Det undergräver Vladimir Putins ställning i Ryssland, prästerskapets diktatur i Iran och socialistdiktaturen i Venezuela. Särskilt regimen i Iran ligger redan illa till på grund av de hårda ekonomiska sanktionerna. Regimförändringar kan inte uteslutas. Ökad instabilitet väntar.
EU försvagas och fria rörligheten inskränks permanent
EU har visat en total oförmåga att hantera coronakrisen. Gränser stängs och länder agerar helt utan samordning. Inledningsvis var bristen på solidaritet total. Det kommer att bli bättre ju mer pandemin kommer under kontroll men förtroendet för unionen är allvarligt skadat. EU:s inflytande kommer att minska och planerna på ett mer federalt EU att skrinläggas för nu.
Risken är också uppenbar att den fria rörligheten för individer kommer att inskränkas permanent på olika sätt. Pandemin har ovanpå flyktingkrisen visat riskerna med fri rörlighet. Många länder kommer att vara tveksamma till att öppna gränserna helt igen. EU har inte längre auktoriteten att tvinga dem.
Däremot kommer EU som union att överleva. Ekonomiskt är fördelarna alltför stora.
Social distansering fortsätter
Detta är grunden för allt fram tills dess att det finns ett vaccin, fungerande läkemedel eller en stor del av världen uppnått immunitet mot viruset (oklart hur länge den varar).
Vi måste lära oss att leva med en meter eller två mellan oss. Inte umgås alls utanför familjen om det inte sker utomhus. Särskilt inte med våra äldre släktingar.
Våra möjligheter att på ett något sånär säkert sätt öppna upp våra ekonomier bygger på vår förmåga och fokus på att hålla avstånd. Det måste bli en del av våra dagliga rutin hur hemskt och tråkigt det än låter.
PODD Så påverkar oljan världspolitiken i coronatider
Priset på råolja störtdök i början av veckan. Vad innebär det nu för USA som drabbats hårt av prisraset och vad betyder det för oss i Europa? Det tar vi upp i det här avsnittet av Aftonbladet Daily.