Sex eller åtta?
I början av veckan kunde man läsa i Stockholmspressen om den nya Slussen.
Den som ligger mellan Saltsjön och Mälaren i den för tillfället särskilt kungliga huvudstaden, alltså. Det gällde framtiden.
Det ska byggas om. Den gamla sluss, som tjänat i vänster- och högertrafik sedan hösten 1935, ska ersättas med något nytt.
Sedan ett år tillbaka finns ett beslut och bygget ska börja om två år. Men däremellan kommer ett val och därför kommer nu också organiserad oenighet.
Det man kunde läsa i början av veckan var att den borgerliga majoriteten vill ha en åttafilig bilbro. Nu har sossarna funderat på saken och vill något helt annat. Nämligen en bro med sex filer.
Där kan vi lämna Stockholm. För valoenigheten om Slussen är mest intressant som symbol för åsiktsskillnaderna i höstens stora demokratiska kamp: ska det vara åtta eller sex filer på en bro?
Det är inte så märkligt att politiken blivit personfixerad. Något måste ändå politiken fixera på. Och när sakfrågorna handlar om detaljer, finns bara personerna kvar.
Man kan oja sig över detta och varför inte? Ibland blir personfixeringen verkligen löjlig. Som när
Liza Marklund häromdagen skrev en stor propagandatext till stöd för sin goda och nära vän Mona Sahlin. Ibland blir det tråkigt också. Så fantastiskt olika är trots allt inte partiledarna heller. De skulle alla platsa i ett avsnitt av ”Ullared”.
Men å andra sidan, för det finns en sådan. Idén att man alltid ska skilja på sak och person och att sak är det enda som borde räknas, är märklig. Skulle det vara ointressant vad det är för person som leder landet?
Det tycker inte jag. Jag tycker tvärtom. Vi vet att mycket, kanske det mesta, av det en statsminister måste sköta under fyra år är sådant som ingen visste skulle hända.
Framtiden kan inte fångas av valmanifest, den måste hanteras när den kommer.
I den meningen är person faktiskt viktigare än sak. Ett aldrig så bra manifest kan inte rädda en hopplöst oförmögen statsminister. Men en bra statsminister kan regera hyfsat, trots taskiga manifest. Personfixeringen skulle till och med kunna ses som en tillnyktring.
Ett tecken på att fler insett att sakpolitik, på det stora hela, är överskattad. Att sedan politiker peppar sig genom att låtsas att en ideologisk avgrund skiljer sex filer från åtta, kan vi bjussa på.